HSA-NIKLAS

Mot alla odds

2012-01-27T14:58:00.002+01:00

Knappast har väl någon missat SVTs "Mot alla odds" där tio personer med olika funktionsnedsättningar ger sig ut på sitt livs resa? Det är verkligen skithäftigt!

Se alltsammans på SVT Play, här.

Från idiot till medborgare

2012-01-24T14:38:00.004+01:00

Under denna eftermiddag samlades alla vi kontorsnissar på Hela Sveriges Assistans för en gemensam filmvisning. Filmen vi såg var "Från idiot till medborgare" som handlar om hur funktionshindrades, eller framförallt utvecklingsstördas, rättigheter i Sverige har utvecklats ända från 60-talet.

Filmen var inte ny för oss alla men bjuder oavsett på en spektakulär, hoppfull och stundtals hemsk resa från institutioner och massgravar (!) till en handikappreform baserad på medborgerliga och mänskliga rättigheter. Jag tänker inte redogöra för hela filmen utan nöjer mig med att tipsa er om en riktig upplevelse. Se den! Filmen finns för övrigt även som bok.

En kort reflektion så här efteråt vill jag dock bjuda på. Det var riktigt fascinerande att se ett stort engagemang från allmänheten och ett driv från Socialstyrelsen, med Karl Grunewald i spetsen, för utvecklingsstördas rättigheter. Resultaten av denna "medborgarrättsrörelse" ska vi verkligen glädjas åt, men vi kan nog enas om att dagens samhälle inte längre bjuder på denna stora vilja. Med det sagt hoppas jag givetvis på en mer positiv utveckling av LSS-reformen framöver.

Stolta sponsorer av Väsby Melodifestival

2012-01-13T15:18:00.001+01:00

Hela Sveriges Assistans är glada att få vara med och bidra till Väsby Melodifestival - Sveriges första melodifestival för personer med funktionsnedsättning inom LSS.

Väsby Melodifestival startar kl 18.30 den 14 januari i mässhallen på Scandic Infra City. Läs mer om festivalen här.

Dina förväntningar

2012-01-03T13:08:00.004+01:00

I dagarna påbörjar vi årets kvalitetsuppföljning. Det låter kanske inte så jätteroligt men det är det. Inte för att det är ett krav från Socialstyrelsen (vilket det är) utan för att detta erbjuder dig som kund ytterligare ett sätt att uttrycka om HSA motsvarar dina förväntningar på oss som Sveriges bästa assistansanordnare.

Detta gör vi med en blankett som kommer hem till dig som kund. Kunder födda i januari får blanketten i januari, kunder födda i februari får den i februari, och så vidare. Blanketten har vi valt att kalla just "Mina förväntningar" och vi är jättetacksamma om du som kund vill bidra i vårt förbättringsarbete.

Blanketten är ett viktigt verktyg i HSAs systematiska kvalitetsarbete, men inte det enda. Du som kund kan som alltid komma till oss direkt med dina synpunkter eller förslag, via telefon och mejl eller hur du nu vill.

Tillsammans med annat relevant underlag ser vi till att ständigt förbättra vår kundnytta samtidigt som vi uppfyller Socialstyrelsens krav på vår verksamhet.

Mer information om HSAs kvalitetsgaranti är att vänta, men så länge kan den som är intresserad gärna höra av sig till mig för frågor, funderingar eller kanske rent av förbättringsförslag.

2012!

2012-01-02T09:06:00.004+01:00

Så, då har vi kommit in i 2012 och vi kan väl konstatera att 2011 blev ett väldigt händelserikt år för assistansbranschen. Tillståndskrav, fuskskandaler, vinstdebatten och ett helt gäng rapporter har präglat året.

Vad kan vi då vänta oss av 2012? Vi på HSA ser fram emot att få vårt slutgiltiga tillstånd från Socialstyrelsen. För egen del innebär detta till att börja med att uppdatera vår tillståndsansökan efter nya föreskrifter. Den som är intresserad kan läsa SOSFS 2011:9 och SOSFS 2011:5.

Branschen lär inte vara sig lik efter utgången av detta år. Socialstyrelsen har fått in 1300 ansökningar om tillstånd och som det ser ut idag godkänns ca 60% av ansökningarna. Efter viss efterforskning visar det sig att det främst är mycket små anordnare som nekas tillstånd.

Och, återigen, HSA kommer att få sitt tillstånd. Vi har en mycket bra ansökan, vår verksamhet har utvecklats oerhört och vi har sedan i våras en kvalitetsansvarig (dvs. jag!) som arbetar med att utveckla kvaliteten kontinuerligt.

Nåja, vi hörs!

God jul!

2011-12-23T10:49:00.003+01:00

Ja, god jul önskar vi alla på Hela Sveriges Assistans! Som en kombinerad julklapp till er och nyårslöfte till mig själv lovar jag att skriva oftare än vad jag har gjort denna decembermånad.

Vi är för övrigt tillgängliga även i mellandagarna om man behöver nå oss.

FKs rapport om assistansersättning

2011-11-29T09:44:00.004+01:00

Jag tänkte att ni kanske ville ha lite "rolig" fakta om assistansersättningen som Försäkringskassan presenterar i Socialförsäkringsrapport 2011:18. Det hela är lite information om den statliga assistansersättningen för den som är intresserad av hur LSS-reformen ser ut idag. Jag sammanfattar några punkter åt er nedan!

Omfattning och kostnad
• Statlig assistansersättning kostade 2010 23 miljarder kr per år. 1994 var siffran 1,8 miljarder.
• Statlig assistansersättning ges till 15 877 personer, sammanlagt 93 miljoner beviljade assistanstimmar.
• Det genomsnittliga beslutet om statlig assistansersättning är 488 timmar per månad (OBS! Man räknar alltså inte in kommunala LSS-beslut i detta, vilka i allmänhet torde vara mycket lägre)
• 65,7 % av brukarna är nöjda med sina beslut om assistans.

Brukarnas boende och familjesituation
• Bor själv: 38,3 %
• Med föräldrar: 27,3 %
• Med partner: 23,4 %
• Bostad enl. LSS: 8,8 %

De allra flesta, 89 %, svarar också att de vill bo så självständigt som möjligt. Minst 33,5 % (statistik svårtydd) har någon familjemedlem som jobbar som assistent.

LSS-stöd från anordnare
18,4 % svarade att de fått stöd i att söka assistans från sin assistansanordnare, 3 % genom sjukvården. Resterande har gjort det självständigt, via familjen eller kommunen. Det betyder alltså att många inte får det stöd av sin anordnare som ges kostnadsfritt hos HSA.

Personkrets, fördelning av brukare
• Personkrets 1: 36 %
• Personkrets 2: 6 %
• Personkrets 3: 56 %

Det finns mycket mer intressant information att hitta och den som har en liten stund över har mycket fakta att ta till sig.

I övrigt så missade jag IfAs debattforum i lördags på grund av sjukdom. Det var ju givetvis synd, särskilt då det fanns flera punkter på dagordningen som jag var väldigt intresserad av. Exempelvis gavs mer information om Socialstyrelsens handläggning av tillståndsansökningar och kommande föreskrifter för kvalitetssystem och hantering av lex Sarah. Dessutom pratades det fusk, eller snarare, hur stort fusket egentligen är. Allt detta missade jag men HSAs VD Bengt har informerat mig i efterhand, som tur är. Nåja, jag får en ny chans i vår.

Veckorna springer iväg

2011-11-17T16:28:00.006+01:00

Nu var det längesen jag bloggade. Igen. Det blir så ibland. På sistone har det mest bara varit tråkigheter i media om assistans och äldreomsorg, det har inte känts så upplyftande att ta upp det i min blogg också. Som någon sa i TV i samband med allt detta är det också vår stora farhåga att fusket till slut ska komma att drabba de verkligt behövande. Hela branschen misstänkliggörs av några få väldigt fräcka fuskare. Dessutom har diskussionen om vinster i välfärdssektorn blossat upp ordentligt, särskilt vinster i bolag där ägarstrukturen utgörs av riskkapitalbolag utomlands.

Och så till något helt annat. Nyligen släppte Försäkringskassan sin splitter nya vägledning där man alltså tagit hänsyn till RÅ 2009 ref 57 och efterföljande domar. Ni når den här.

En glad kille på västkusten

2011-11-02T15:44:00.010+01:00

Ni som läser min blogg vet nog att jag hjälper våra kunder med sina beslut om personlig assistans. Ni vet också att jag hjälper kunder som står helt utan beslut om assistans att få denna insats.

Däremot berättar jag nog inte alltid om hur bra det går. Därför måste jag dela med mig av en historia om en glad kille på västkusten som i dagarna har gått från inga insatser alls - till ett beslut om beviljad assistansersättning från Försäkringskassan. Den här killen kommer från och med nu ges möjligheten att delta i fler aktiviteter och kunna interagera med andra barn och vuxna med hjälp av sina assistenter. Han kommer kort sagt att ges förutsättningar att utvecklas likt andra barn. Jag och Hela Sveriges Assistans vill rikta ett stort grattis till honom och hans föräldrar!

Vägen hit har varit lång, tidskrävande och mödosam. Det berättar jag inte heller alltid om. För visst är det ett tufft arbete och det är svårt att veta hur man ansöker, vilka medicinska underlag som behövs och hur man kan resonera i möten med Försäkringskassan och kommunen. Den juridiska djungeln blir ju som bekant allt tätare. Den här pojkens föräldrar har kämpat länge för att få detta stöd från samhället och vi hjälptes allihopa åt i den ansökan som nu till slut gav honom rätten till personlig assistans. Med oss har vi även haft mycket kunniga och hjälpsamma läkare och arbetsterapeuter från sjukvården och habiliteringen som har skrivit toppenbra intyg.

Jag kan nämna att turerna i detta ärende var många, vilket snarast är regel för alla ansökningar. Vi utformade en fullständig ansökan och motiverade samtliga yrkanden väl, såg till att få bra medicinska underlag, vi hade möten med både Försäkringskassan och kommunen vid olika tillfällen och jag hade otaliga telefonkontakter med handläggarna från de olika instanserna. Det som till slut gav det postitiva beslutet om assistans var de synpunkter vi inlämnade i samband med kommuniceringen av ett förslag till avslag om assistansersättning. Givetvis är vi glada att Försäkringskassan tog till sig dessa synpunkter och att man till slut såg pojkens alla hjälpbehov och beviljade assistans för dem.

....................................

Alltför många med omfattande hjälpbehov står idag utan de insatser man kan ha rätt till. Samtidigt läser vi nästan dagligen om personer som fuskar med assistansersättningen. Jag tycker att historien om killen från västkusten är just en sådan historia som borde lyftas fram i sammanhanget. Personlig assistans är en rättighet för personer som är i allra störst behov av den och fusket kan få förödande konsekvenser för just dessa personer.

Min hjälp är kostnadsfri och ofta väl värd att använda. Så, tveka inte att höra av er till mig om ni har en fundering eller om ni känner någon som känner någon som kan behöva hjälp att ansöka om assistans.

Väsby Melodifestival 2012

2011-10-31T13:02:00.005+01:00

Så, då anordnas Melodifestivalen för funktionshindrade i år igen! I år deltar tio kommuner med tävlande i den stora finalen i Upplands Väsby den 14 januari, läs mer om evenemanget på Upplands Väsbys kommuns hemsida.

Jag är inte en person som gillar Melodifestivalen överhuvudtaget, men det här initiativet lockar till om med en sån som mig. Det verkar dock oklart om det ska sändas på TV i år, om man inte orkar/vill/kan ta sig till Upplands Väsby i januari alltså.

Tillgänglighet och RÅ 2009 ref. 57 (igen)

2011-10-27T12:43:00.002+02:00

Jag läser i Aftonbladet att man som funktionhindrad i Sverige idag dels kan vara begränsad till att leva inomhus, och dels förhindras från att åka tåg. Fler skrämmande historier läser jag på FullDelaktighet.nu och vi kan konstatera att tillgänglighetspolitiken har en lång kvar väg att vandra.

....

I övrigt har jag i dagarna alltmer förfärats av de enorma effekterna av RÅ 2009 ref. 57, en dom i Regeringsrätten som jag skrev om i mitt förra inlägg. Av denna dom lärde vi oss alltså att begreppen "grundläggande behov" och "behov i sin helhet" har bytts ut mot "integritetskänsliga moment", ungefär. För att verkligen se de förödande effekterna av denna dom kan jag hänvisa till "Försäkringskassan anser 2011:1", där man från Försäkringskassan konstaterar att bedömningar numera sker utifrån nyssnämnd dom och den vägledning den erbjuder.

Och appropå vägledning, Försäkringskassan arbetar just nu på en ny vägledning för assistansersättning som ska ligga mer i linje med RÅ 2009 ref. 57. Eller ja, det sägs att man behöver uppdatera sin gamla men att det inte behöver innebära tuffare bedömningar för det. Vi får väl se. Men så länge råder det stor osäkerhet, hos både handläggare, sökande och givetvis hos mig, över hur regelverket egentligen ser ut i dessa dagar.

Numera kan man alltså ana att det bara är vissa moment inom själva hjälpbehovet som utgör det integritetskänsliga, grundläggande behovet och inte kringaktiviteterna runt om. RÅ 2009 ref. 57 anser att underkläder är grundläggande men inte ytterkläder. Att få hjälp att torka sig efter toalettbesöket är grundläggande, inte förflyttningen till toastolen. Att matas är grundläggande, inte att hålla maten på tallriken. Om man förut behövde hjälp att föra maten till munnen, exempelvis, skulle hela måltidssituationen anses tillhöra de grundläggande behovet, men nu har ju det här med "behovet i sin helhet" fallit bort.

Tänk själv, skala bort samtliga kringaktiviteter ikring de grundläggande behoven samt de mindre integritetskänsliga bitarna inom dem (som ytterkläder alltså...) och du ser hur tidsåtgången rasar. Om man tidigare har varit beviljad assistansersättning, dvs. har grundläggande behov som överstiger 20 timmar per vecka, kan denna nya rättspraxis ge att tidsåtgången för de grundläggande behoven blir så låg att det blir mycket svårt att motivera rätten till personlig assistans överhuvudtaget och kanske till och med tillhörighet i personkrets tre. Detta konstaterar också RÅ 2009 ref. 57.

Politikerna verkar ha vaknat nu och det motioneras från nästan alla partier att denna utveckling är oacceptabel. Så länge skulle jag råda samtliga kunder i HSA, och givetvis andra, att prata med mig om man står inför en tvåårsomprövning eller om man har tankar om sitt assistansbeslut. Läget är nämligen allvarligt och ingen är faktiskt riktigt säker på vad som gäller just nu.

Övervältringens effekter

2011-10-14T09:41:00.005+02:00

Som alla vet är det endast själva matintaget och inte hela måltidssituationen som utgör en del av de grundläggande behoven enligt RÅ 2009 ref. 57. Man har i denna dom tolkat att de grundläggande behoven endast ska innefatta de integritetskänsliga momenten inom respektive grundläggande behov. På så vis har även de grundläggande behoven i klädsituationen begränsats till det som kan anses integritetskänsligt, dvs. under- och innerkläder.

Effekterna av detta förhållandevis nya sätt att bedöma de grundläggande behoven har som bekant gett effekten att det blir svårare att komma upp i 20-timmarsgränsen för att få statlig assistansersättning. Således blir allt fler assistansberättigade hänvisade till att ansöka om personlig assistans via kommunen istället.

Detta är en övervältring av kostnader från staten till kommunerna som har nämnts i ett flertal artiklar och reportage under året. I en artikel på Assistanskoll läser jag att man i Sandviken upplever denna kostnadsökning och att detta är ansträngande på kommunens ekonomi. Samtidigt läser jag i Föräldrakraft att allt fler socialchefer i landets kommuner anser det omöjligt att följa denna rättighetslag som LSS ju faktiskt är, just pga. de höga kostnaderna. Bilden bekräftades också nyligen i ett inslag i P4 Jämtland.

Kommuner har i allmänhet långt mer begränsade ekonomiska möjligheter att följa LSS än vad Försäkringskassan har. Det spelar liksom ingen roll att LSS är en rättighetslagstiftning där kostnaderna för insatserna inte får påverka rätten till insatsen om inte pengarna finns. Så ser verkligheten ut.

Övervältringen av kostnaderna för personlig assistans till kommunerna gör det därför sannolikt mycket svårare att få de insatser man har rätt till. Detta är ytterst, ytterst besvärande.

Filmhelg med funktionshindertema

2011-09-27T15:09:00.002+02:00

Jag läser på Funktaportalen att det blir en filmhelg på Historiska muséet i Stockholm den 8-9 oktober med funktionshindertema. Det låter helt klart väldigt intressant!

På Funkaportalen står det:

"I många filmer används funktionsnedsättningar som dramatiska verktyg för att skapa skräck, tragik, komik eller hjältemod. Hur skapas synen på normalitet? Vilka föreställningar tar vi med oss hem när vi har sett filmerna? Hur har filmen påverkat våra föreställningar och kunskaper om funktionsnedsättningar?"

Så, filmintresserade - läs mer i denna länk och pallra er dit och se på film!

Mål med assistansen

2011-09-22T15:57:00.002+02:00

Jag tänkte att jag skulle få tänka högt en stund. Mina tankar sporrades lite extra efter ett samtal med en av våra kunder som har varit med i assistansen ända från början, och ännu lite extra av ett inlägg på FullDelaktighet.nu.

Tankarna kretsar kring Socialstyrelsens krav om att det, utifrån intentionerna med LSS, ska sättas uppföljningsbara mål för assistansen vilket ska utmynna i en individuell genomförandeplan för assistansen. Ungefär så vagt uttryckt är det, sedan får vi anordnare göra lite som vi vill för att tillgodose Socialstyrelsens föreskrift i frågan.

Intentionerna med LSS är att uppnå goda och jämlika levnadsvillkor för den som är i behov av insatsen, där självständighet, delaktighet och jämlikhet är de stora ledstjärnorna. Ett väldigt enkelt mål med assistansen skulle således kunna uttryckas något i stil med: "uppnå största möjliga självständighet, delaktighet och jämlikhet med stöd av den personliga assistansen". (Ett eventuellt problem med detta mål är att det kan vara för vagt för att vara uppföljningsbart.)

Jag är ansvarig för arbetet på HSA att tillgodose Socialstyrelsens krav och arbetar därför mycket med att utforma våra arbetssätt med att, exempelvis, hitta sätt att sätta mål och sedan följa upp om de följs. Vi har hittills frågat alla våra kunder om vilka önskemål man har med sin assistans och vad man behöver av sin arbetsledare eller från HSAs administrativa personal för att nå sina önskemål. Tanken är att vi ska kunna fånga upp behov som eventuellt inte tillgodoses idag och att arbetsledare och assistenter ska kunna veta vad kunden har för förväntningar med sin assistans.

Problemet, vilket är orsaken till mina tankar, är att det finns en risk att man som kund - särskilt om man är sin egen arbetsledare - uppfattar att någon, dvs. vi som anordnare, sätter ett mål "åt en". Så får det verkligen inte uppfattas. Problemet är också att olika kunder, samt arbetsledare och assistenter, är i olika behov av att sätta uppföljningsbara mål.

Ambitionen med vårt målarbete är att öka kundnyttan genom att fånga upp behov, önskemål och synpunkter i syfte att ständigt förbättra assistansen. Rätt utformat är jag övertygad om att Socialstyrelsens krav kan utmynna i något väldigt positivt, vilket givetvis måste vara Socialstyrelsens avsikt. I detta arbete välkomnar vi all feedback från kunder eller övriga berörda och intresserade!

Statens ansvar

2011-09-19T08:32:00.002+02:00

Dagens ledare i DN påtalar vikten av ökad kontroll av assistansersättningen. Detta är i sig ingen ny ståndpunkt som presenteras och vi kan nog allihopa hålla med om att något måste göras. Det som däremot är upplyftande med ledaren (trots den svårlästa svenskan!) är att man uttrycker att det främst måste vara myndigheternas ansvar att kontrollera bättre, snarare än att rikta udden mot det anonyma fusket.

På så vis blir texten något att ta till sig. Man beskriver de problem som kontroll av assistansersättningen medför men lyfter ändå att det måste vara statens uppgift att kontrollera att rätt person får rätt ersättning. Ett sådant resonemang måste ge att den sökande inte kan åläggas hela bevisbördan, vilket är fallet idag.

Lokal arbetsledning fungerar

2011-09-12T13:25:00.003+02:00

Socialstyrelsen har i dagarna backat från sitt krav om länsvis närvaro/representation för anordnare av personlig assistans. Detta då man inte funnit tillräckligt lagstöd för sina krav.

Egentligen har vi väl aldrig varit riktigt oroliga. HSA som tillämpar lokal arbetsledning vet att vi kan garantera högsta kvalitet även utan lokalkontor, eller kanske just därför att vi inte har lokalkontor. Med vår lokala arbetsledning får kunden största möjliga inflytande över sin assistans, kombinerat med bibehållen integritet.

Vi har i övrigt inte hört något nytt om handläggningen av HSAs ansökan om tillstånd.

I vackra Norrland

2011-09-09T14:31:00.003+02:00

Sitter här i bilen mellan Umeå och Härnösand med HSAs VD och min chef Bengt. Vi har i dagarna träffat flera personer i området med intresse för HSA och de tjänster vi kan erbjuda. Flera av dessa saknar idag beslut om assistans, vilket för oss verkar något obegripligt. Det tycks som att man inte har informerats om och blivit erbjuden den hjälp man kan ha rätt till.

Nu väntar hårt arbete med att göra ansökningar för våra nya kunder. Förhoppningsvis ska det vara en inte alltför smärtsam process för dem och de kan räkna med mitt och HSAs stöd hela vägen.

Forskarvärlden ger sig in i leken

2011-08-31T08:40:00.004+02:00

På Assistanskoll har man tagit fasta på vad en statsvetare och en nationalekonom har att säga om assistansersättningen.

I intervjun med statsvetaren Björn Johnson läser vi att omfattningen av bidragsfusket sannolikt är starkt överdriven, vilket hans forskning visar. Johnson ser stora risker med att allmänhet och politiker får fel uppfattning om hur mycket det egentligen fuskas. Givetvis är fusket horribelt, men det är lika horribelt om politiker stramar åt i assistansen och utövar en överdriven kontroll - särskilt om det sker med ett felaktigt underlag.

I två separata intervjuer med nationalekonomen Stefan de Vylder får vi även lite baskunskaper om hur socialförsäkringarna kan mildra effekterna av en ekonomisk kris och att statens övervältrande av kostnader på kommunerna är oansvarigt.

I intervju om socialförsäkringarnas goda effekter läser vi att assistansersättningen är ett utmärkt exempel på hur man kan hjälpa ett land att komma på fötter igen när det ekonomiska läget är tufft. Hans analys är (nästan helt) strikt samhällsekonomisk.

1. Assistansersättningen bidrar till att assistenter får lön (ca. 90% av schablonen går faktiskt åt till assistentens lön), vilket i sin tur ger skatt till statskassan och att konsumtionskraften ökar.
2. de Vylder ser även att yrket personlig assistent ofta ger människor utan hög utbildning möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden - vilket besparar staten kostnaden för andra åtgärder.
3. Assistansanvändare ges med hjälp av assistansersättningen ökade möjligheter att vara fullvärdiga samhällsmedborgare, vilket i sin tur exempelvis kan hjälpa den funktionshindrade ut på arbetsmarknaden.

de Vylder avslutar intervjun med de kloka orden att det är ett omätbart värde i sig för en medborgare att kunna leva ett liv som andra: "- Rapporten sätter ingen prislapp på kvaliteten att ha assistans. Att ha en assistent tillhands inte bara korta stunder utan under längre tidsperioder, kan inte värderas i kronor och ören. Det är en samhällsekonomisk intäkt om människor mår bättre och en kostnad om de mår sämre. Låt mig citera vad Einstein uppges ha sagt: Allt som är viktigt går inte att mäta, och allt som går att mäta är inte viktigt."

de Vylder fortsätter sitt resonemang i intervjun om övervältringen av kostnader från stat till kommun.

4. Frånvaro av assistans kan leda till att anhöriga måste ta på sig ett än större ansvar och därmed behöva gå ner i arbetstid - vilket, i sin tur, hämmar skatteintäkter och konsumtion.
5. Frånvaron av assistans kan även leda till psykisk ohälsa för den assistansberättigade (enligt tidigare rapport från Socialstyrelsen) vilket ju kan innebära sjukvårdskostnader.

Sammantaget ger de Vylders resonemang att det är lätt att glömma helheten när vi talar assistansersättning.

För den intresserade

2011-08-26T10:53:00.002+02:00

Jag är ju, som ni vet, intresserad av funktionshinderpolitik i största allmänhet (eller ja, politik överhuvudtaget). Därför tänkte jag tjata på min chef att släppa iväg mig den 16 september på ett seminarium om Socialdemokraternas framtida funktionshinderpolitik.

Tillställningen sker på ABF-huset på Sveavägen i Stockholm den 16 september, mellan klockan 14-16. Anmälan sker till lars.hagstrom1@comhem.se, senast den 9 september.

Kanske ses vi!

På resande fot

2011-08-22T19:09:00.003+02:00

Sitter nu på tåget tillbaka till Stockholm från västkusten efter ett mycket bra hembesök med kommunen rörande en av våra kunder. Det är alltid lika skönt när dessa möten går bra, när man möts av en mänsklig handläggare, när jag får fungera som ett stöd för kunden och när kunden är nöjd efteråt.

I fredags var jag på möte i närheten av Jönköping och imorgon vankas det hembesök söder om Stockholm. Hela Sveriges Assistans har verkligen kunder över hela Sverige - det hörs ju på namnet.

MS-forskningen går framåt

2011-08-17T14:37:00.003+02:00

Jag noterade under min semester att det har skett ett betydande genombrott i forskningen om sjukdomen MS, dvs. Multipel Skleros. MS är en sjukdom som är mycket oförutsägbar, kan återkomma periodvis och som kan ta sig en mängd olika uttryck.

Jag läser i artikeln i Aftonbladet att man med de nya rönen hoppas kunna hitta läkemedel som kan angripa orsaken till MS och inte bara behandla symptomen.

Jag har varit involverad i några ansökningar om assistans där den sökande har just diagnosen MS, så jag har bland annat därför lite baskunskaper om sjukdomen. För den intresserade kan jag även rekommendera en bok om sjukdomen, skriven av forskare på Karolinska Institutet. Du hittar den här.

Bloggen igång!

2011-08-16T13:11:00.002+02:00

Nu har bloggen åter vaknat från sin sommardvala! Jag har precis kommit tillbaka till jobbet, betar fortfarande av mejlkorgen och slåss mot en jobbig sommarförkylning. Men det är riktigt kul att vara tillbaka.

Jag tänkte att jag i det första blogginlägget efter semestern får nöja mig med att åter kommentera det här om Försäkringskassans hårdare bedömningar, vilket jag nämnt i ett tidigare inlägg. Thomas Sundberg på Försäkringskassan klargör i en intervju med Independent Living bland annat hur man vill få likformighet i assistansbeslut över hela landet.

Sundberg nämner bland annat att man vill satsa på utökad kunskap och stöd om rättspraxis för handläggarna, bättre bedömningar av medicinska underlag och att man väntar ivrigt på Socialstyrelsens kommande behovsbedömningsinstrument. Dessvärre verkar vi även gå mot en bedömning av insatser som endast innefattar den aktiva tiden. Man ämnar även hitta en tydlighet i vad som menar med exempelvis "goda livsvillkor".

Bloggen tar semester

2011-07-15T15:29:00.001+02:00

Jag har semester till den 15 augusti och kommer därför sannolikt inte att uppdatera bloggen fram till dess.

Jag har informerat samtliga berörda kunder i HSA om hur era ärenden hos Försäkringskassor, kommuner och olika rättsinstanser kommer att skötas till dess. Ni kan känna er trygga i att mina kollegor fixar det som fixas ska.

Du som inte är kund i HSA och som vill veta mer om oss, behöver hjälp med en ansökan om assistans eller i övrigt bara vill prata med oss ska känna dig varmt välkommen att kontakta oss! Du når oss på 08-55 77 19 00 eller info@hsaab.se.

Trevlig sommar!

Hårdare bedömningar

2011-07-14T19:00:00.004+02:00

Vardagen för assistansberättigade eller personer i behov av assistans blir allt hårdare. Aftonbladet skriver ikväll om Tommy Boll, 59, som tappar sin assistansersättning pga. nya bedömningssätt hos Försäkringskassan.

Jag nämnde tidigare under dagen att Sofia Tedsjö på CJ Advokatbyrå konstaterat att bedömningssätten har hårdnat, och Tommy verkar vara en av alla de som drabbats av detta.

Vi hoppas innerligen att DHR kan hjälpa Tommy att återfå sin assistans.

Några rapporter och en intervju

2011-07-14T15:46:00.005+02:00

Folkhälsoinstitutet har undersäkt hälsan hos barn och unga med funktionsnedsättning. Resultatet ger att majoriteten av eleverna med funktionsnedsättning anser sig vara friska och trivs med livet. De upplever dock oftare psykisk ohälsa, löper större risk att bli mobbade och har sämre levnadsvanor jämfört med barn utan funktionsnedsättning enligt en ny rapport från Folkhälsoinstitutet.

Vi kan passa på och sätta denna rapport i relation till Socialstyrelsens rapport "Alltjämt ojämlikt!" som jag skrivit om i ett tidigare inlägg.

Levnadsvillkoren för funktionshindrade är alltså enligt dessa rapporter inte att betrakta som goda eller likvärdiga de levnadsvillkor som icke funktionshindrade i liknande ålder lever under. Intentionen med LSS, se § 5 LSS, om att skapa denna jämlikhet tycks alltså inte uppfyllas.

---

För några veckor sedan släppte Statskontoret rapporten "Försäkringskassan handläggning av assistansersättning". Man föreslår bland annat att läkarintyg bör skrivas enligt en av Försäkringskassan utformad mall och att handläggarna ska ha ett nära samarbete med polisen för att minska fusket. Det får väl i nuläget sägas vara svårt att bedöma vad konsekvenserna av denna rapport blir.

---

Som en sista notering vill jag nämna intervjun med advokat Sofia Tedsjö på CJ Advokatbyrå som vi hittar på Independent Livings hemsida. Tedjö berättar att Försäkringskassan numera har återgått till sitt gamla tankesätt att endast beräkna aktiv tid, vid exempelvis toalettbesök. Tiden då brukaren där utför sina behov räknas inte längre in. Jag har själv upplevt att detta blir vanligare och det är en skrämmande utveckling.

Vi på Hela Sveriges Assistans har samarbetat med CJ Advokatbyrå vid ett flertal tillfällen och jag har själv haft kontakt med Sofia Tedsjö i ett av våra ärenden. Tedsjö är en ytterst professionell person som jag och hela HSA känner stort förtroende för. När Tedsjö lämnar denna information blir det därför än mer ett kvitto på att Försäkringskassan tydligt har återgått till att endast räkna den aktiva tiden för assistenternas insatser.

Framtidens politiker

2011-07-07T13:16:00.003+02:00

Satt på ett tåg igår och hittade av en slump en tidning i stolsfickan från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Tidningen heter Uppdrag Demokrati och är en del i ett projekt för att öka deltagandet och förståelsen för svensk demokrati på regional och lokal nivå.

Jag som har ett genuint och nästan överdrivet intresse för demokratifrågor lyste givetvis upp - demokrati i både teorin och praktiken var mina stora intresseområden när jag pluggade.

Men oroa er inte, jag ska inte gå igenom allt som stod i tidningen, hur mycket jag än skulle vilja. Däremot vill jag dela med mig av en artikel däri som nog läsare av denna blogg också kan finna intressant. Den handlade om funktionshindrades deltagande i svensk politik (vilket jag skrivit om i ett tidigare inlägg).

Artikeln handlade om Stiftelsen Actíva i Örebro som arbetar för att unga vuxna med någon typ av funktionsnedsättning ska vilja engagera sig i lokalpolitiken. Dessa ungdomar undervisas i den demokratiska processen och får exempelvis gå på studiebesök på myndigheter och träffa politiker.

Läs artikeln på SKLs hemsida och kolla in Actívas hemsida.

Tack SKL!

2011-06-29T13:24:00.003+02:00

Det verkar sitta en hel del skarpa hjärnor på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Man har nu föreslagit för Regeringen att tillsätta en utredning om huvudmannaskapet för den personliga assistansen. Man menar att det nuvarande delade huvudmannaskapet mellan kommuner och Försäkringskassan både är ett resursslöseri och att rättssäkerheten för den sökande/assistansberättigade riskerar att brista.

Följare av denna blogg borde veta alldeles klart var jag står i den här frågan. Läs tidigare inlägg om detta samt ännu ett inlägg om rättssäkerhet kontra det kommunala självstyret.

Kopplar detta inlägg till följande artiklar: SvD, Borås Tidning, Corren, Aftonbladet, Dagen, Skånskan och Norrtälje Tidning.

TILLÄGG 2011-07-08: Givetvis finns det fler sidor av detta mynt. Se inlägg från FUB och Autism- och Aspergerförbundet på MyNewsDesk.

Att lyfta fram det positiva

2011-06-28T08:36:00.005+02:00

Anna Bergholtz, också känd som Blindchick, ser till att lyfta fram det positiva i sitt senaste inlägg på Fulldelaktighet.nu. Även om världen är allt annat perfekt, särskilt i de frågor som jag brukar ta upp här, förtjänar vi att påminnas om det som faktiskt fungerar och är positivt.

Tack Anna! Och det är trevligt att du nämner min gamla ort Gubbängen i ditt inlägg.

Välriktad kritik

2011-06-22T13:25:00.003+02:00

Läser i gårdagens Skånskan om hur det visat sig att assistansreformen uppenbarligen har lockat till sig en del lycksökare. Man syftar här på allt fusk som har uppdagats.

Det som är intressant i texten är att man riktar kritiken bland annat mot hur Försäkringskassan brister i sin kontroll. Vi kunde inte hålla med mer, Försäkringskassan har ett betydande ansvar i denna fråga. Samtidigt kan jag inte förstå hur det ens är möjligt att lura till sig assistansersättning, utifrån mina erfarenheter av ansökansprocessen och allt vad den innebär.

I en kommentar till artikeln/inlägget skriver signaturen "antaxe07" just detta - att det kan vara en närmast förnedrande process för den sökande att gå igenom där Försäkringskassan kontrollerar allt i minsta detalj. Vikten av medicinska underlag kan inte heller underskattas.

Och jag är så trött nu på allt fusk. Fusket måste bekämpas! Men kan vi inte vid sidan om detta belysa alla positiva historier om hur den personliga assistansen förändrat funktionshindrade personers liv till det bättre?

Det är inte alltid som ni läsare av denna blogg är så sugna på att kommentera, men jag uppmanar er att berätta om era positiva erfarenheter med assistans. Kanske några av våra kunder i Hela Sveriges Assistans som känner sig manade?

I övrigt närmar sig midsommar med stormsteg, så jag får be att önska er en trevlig helg!

Partiledardebatten

2011-06-15T17:09:00.002+02:00

Jag såg inte partiledardebatten i sin helhet, så visst, jag kan vara helt ute och cykla. Men jag tror inte det.

Nämndes ett enda ord om framtida svensk handikappolitik? Nej.

----

I övrigt vill jag meddela att bloggen slog sitt rekord i antalet besökare med det senaste inlägget, den 10 juni. Hela 142 besökare hittade då hit. Det är så klart roligt men samtidigt tråkigt att inga roligare och mer positiva ämnen, som detta, väcker samma nyfikenhet. Fokus i assistansbranschen idag ligger dessvärre på allt det negativa.

Otroligt besviken

2011-06-10T08:25:00.002+02:00

DN skriver idag att ännu ett fall av fusk med assistansersättningen har uppdagats.

Vi kan inte annat än uttrycka vår enorma besvikelse över detta. Assistansersättningen är en ersättning vigd åt en grupp människor med omfattande funktionshinder, helt beroende av personlig assistans för att klara sin vardag. När någon utnyttjar och fuskar med denna ersättning är det ett slag i ansiktet på alla dem som behöver insatsen mest.

Den politiska viljan för vår kära reform är redan att betrakta som minimal och varje nytt fall av fusk ger politikerna nytt bränsle att fortsätta skära i den personliga assistansen.

Handikappomsorgens kostnader?

2011-05-27T08:57:00.006+02:00

Läste i ett gäng tidningar igår (t.ex. Norrbottenskuriren, Aftonbladet, DN, Skånskan, Sydsvenskan, SvD, GP, osv osv...) att Sverige lägger mest pengar i världen på äldrevård. Detta enligt en rapport från OECD som har jämfört en mängd faktorer länder emellan.

Äldrevård är kanske inte riktigt mitt område eller fokus i mitt arbete eller här på bloggen, men rapporten väckte min nyfikenhet, av två anledningar. Dels (1), varför är den politiska viljan för höga äldreomsorgskostnader så mycket högre än handikappomsorgens? Och (2), har hemtjänstinsatser för personer under 65 år räknats in i de beräknade kostnaderna?

Den första av dessa frågor får jag nog nöja mig med att kommentera kort. För visst är det så att det mest talas om "resursbrist" när det kommer till äldreomsorg, och "besparingar" när det kommer till handikappomsorg? Oavsett kostnad.

Jag skummade igenom rapporten för att se huruvida hemtjänstinsatser för personer under 65 år räknats in i kostnaden. Detta gick dock inte att finna i rapporten och man ska väl ha viss tilltro till att OECD vet vilka insatser och kostnader de ska mäta och vilka de inte ska mäta.

Anledningen till att detta kan vara intressant, dock, är min uppfattning att kommuner ibland gärna använder sig av SoL före LSS i sina bedömningar på ett närmast godtyckligt sätt. Mina läsare på bloggen vet att jag inte kan förstå detta fenomen (när personkretstillhörigheten enligt LSS är odiskutabel), se tidigare inlägg.

Om då dessa hemtjänstinsatser enligt SoL för funktionshindrade under 65 år ändå inräknats i kostnader för äldreomsorgen rör det till statistiken och visar istället kommuners ovilja att använda rättighetslagstiftningen LSS.

Som en sista kommentar vill jag påtala att rapporten, och många av de artiklar ovan som behandlar rapporten, bara skriver om de höga kostnaderna och inte vinsterna av att ta hand om sin befolkning.

Arbetsgivare, se hit!

2011-05-26T13:37:00.002+02:00

Arbetsförmedlingen informerar om fördelarna och det stöd som finns att tillgå för arbetsgivare som anställer personal med nedsatt arbetsförmåga, t.ex. personer med olika typer av funktionsnedsättning.

Detta är ytterst viktig information för arbetsgivare, men också arbetssökande.

Läs mer här.

Gävle i fokus

2011-05-25T10:25:00.005+02:00

Jag läser i Gefle Dagblad att man i Gävle hade ett alldeles eget "Paralympics" i dagarna. Där fick alla vara med!

Samtidigt läser jag ännu en artikel i Gefle Dagblad att man har fått en någorlunda ny socialchef som ska tackla de problemområden som Socialstyrelsen har pekat på nyligen, bland annat de långa väntetiderna för LSS-insatser som jag skrivit om i ett tidigare inlägg.

Socialchefen Mats Collin talar även om vikten av att kommunen har samarbetspartners för att klara sitt uppdrag, vilket ju låter klokt.

Från 0 till 71

2011-05-24T11:42:00.007+02:00

Mitt i allt gnäll här på bloggen tänkte jag att jag skulle dela med mig av något positivt.

Som ni vet arbetar jag bland annat med att hjälpa nya och gamla kunder med sina beslut om assistans. Helt nya ansökningar, omprövningar, överklagningar, rådgivning, vägledning, som ombud vid hembesök och så vidare. Det är ofta ett ganska långsamt, tidskrävande och mödosamt arbete och det kräver bland annat en viss dos tålamod med myndigheternas handläggningsprocesser.

Men! Det ger en enorm belöning att få till ett bra beslut om assistans för de kunder jag har hjälpt. Inte för egen del, utan just för kunden. Personlig assistans möjliggör livsvillkor man inte trodde fanns eller som man inte ens vågade hoppas på.

Detta är historien om en småbarnspappa som kontaktade mig i höstas. Han berättade att han i flera år hade sökt insatser enligt både SoL och LSS från sin kommun men hela tiden blivit mött med stor skepsis. Även om han nått så långt att han blivit personkretsbedömd enligt 1 § LSS informerade ingen handläggare honom om de insatser, som t.ex. personlig assistans, som han kunde ha rätt till.

Jag blev faktiskt bestört när jag hörde hans historia. Efter vår första kontakt gick vi genast igenom de hjälpbehov han hade i vardagen, såg över de medicinska underlag som kunde vara nödvändiga och skickade in en ansökan om personlig assistans enligt LSS och assistansersättning enligt LASS (numera 51 kap SFB).

Under de följande månaderna ägde två hembesök rum. Jag medverkade och fungerade som råd och stöd. Och så kom beslutet, efter en viss handläggningsprocess.

Den här småbarnspappan har nu fått ett beslut enligt LASS om 71 timmar i veckan och är i full färd med att rekrytera assistenter.

Från 0 till 71 på några månader. Han kan förbereda sig på en större personlig frihet och ett liv lite mer likt andra småbarnsföräldrar.

Trevlig helg!

2011-05-20T09:40:00.001+02:00

Allmän nyhetstorka i assistansbranschen. Lovar att skriva nästa vecka!

Sveriges kommuner

2011-05-12T10:05:00.001+02:00

Socialstyrelsen har på kort tid kritiserat landets kommuner upprepade gånger. Den senaste kritiken rör övergrepp på LSS-boenden och vad som är att betrakta som regelrätt fiffel med handläggningen. Rapporten från Socialstyrelsen, som även är omskriven i Dagens Nyheter, borde utgöra en allvarlig väckarklocka för Regeringen, kommunpolitiker och -tjänstemän men även alla vi medborgare.

Dessa missförhållanden som tas upp kan sättas i relation till en annan rapport från Socialstyrelsen som rör insatsen ledsagarservice enligt LSS. Häri konstaterar Socialstyrelsen att insatsen varierar kraftigt mellan Sveriges kommuner.

Ta nu också Socialstyrelsens meddelandeblad om kommuners ansvar vid tillfällig vistelse på annan ort i beaktande, vilket jag skrivit om i ett tidigare inlägg. Detta meddelandeblad är förmodligen, som jag tidigare skrivit, ett symptom på att kommuner inte riktigt vet vad som gäller eller i värsta fall inte vill ta sitt ansvar.

Jag som är i ständig kontakt med kommuner runt om i landet har inga problem att konstatera att Socialstyrelsen är någonting på spåren. Det svenska kommunala självstyret, vilket i allmänhet brukar motiveras med dels demokratiska argument och dels ett resonemang om lokal anpassning, har sannerligen baksidor inom områdena rättssäkerhet och kompetens.

Snyggt, 118 100...

2011-05-03T12:50:00.004+02:00

Jag läser en artikel i dagens Metro om två vänner som via 118 100 eftersökte tips på bra, rullstolsanpassade nattklubbar i Stockholm. 118 100 är alltså en SMS-tjänst där man kan skicka in en fråga och få ett kort svar på det man vill veta.

I det här fallet var svaret "Vi tror inte att en nattklubb är någon vidare lämplig miljö att vistas i om man sitter i rullstol. Nattklubbar har ofta ganska dämpad belysning och rullstolen skulle därmed kunna utgör en fara för de andra gästerna. Vi tror att det finns bättre lämpade lokaler för rullstolen."

De rullstolsburna anses alltså utgöra en fara för allmänheten och bör därför, om inte annat, förpassas till andra typer av nöjen. Enligt 118 100 alltså.

Jag vet inte hur mycket man ska bry sig om de "sanningar" som levereras via den här SMS-tjänsten men jag kan inte hålla mig ifrån att sätta in det hela i ett lite större perspektiv.

Till att börja med kan man fundera över huruvida det svar som gavs de två vännerna är en reflektion av någon typ av allmän bild av funktionshindrade människor, att dessa människor inte hör hemma bland "normalt folk". Samtidigt undrar jag om sanningshalten i svaret trots allt inte är ganska hög; är nattklubbar i Stockholm eller var som helst särskilt tillgängliga?

Därför - kom gärna med tips på tillgängliga nattklubbar eller andra uteställen, i kommentarfältet nedan!

Lycka är ett meddelandeblad

2011-05-02T15:34:00.005+02:00

Häromveckan släppte Socialstyrelsen meddelandeblad nr. 3/2011 vilket förtydligar ansvarsfördelningen mellan bosättningskommun respektive vistelsekommun inom SoL/LSS. Meddelandebladet klargör vad som egentligen gäller när en brukare av exempelvis personlig assistans väljer att vistas i en annan kommun för en viss/längre tid.

Detta blir synnerligen intressant för brukare/kunder som inte har beslut enligt 51 kapitlet i Socialförsäkringsbalken, dvs. inte är mottagare av statlig assistansersättning, där rätten till insatser är bundet till den kommun man är folkbokförd i. Med de nya och tydligare riktlinjerna skapas nu en viss flexibilitet för den assistansberättigade att ta med sig sitt LSS-beslut utanför kommungränsen.

(OBS! Mitt råd är att alltid ha en dialog med sin LSS-handläggare om detta innan en eventuell längre vistelse i annan kommun, oavsett Socialstyrelsens förtydligande. Kunder i HSA kan alltid kontakta mig för råd i frågan.)

Jag blir så glad när statliga myndigheter kommer med sådana här klargöranden. Socialstyrelsens meddelandeblad är bara ett exempel på dessa; Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har i sin tur sina så kallade "cirkulär" vilka fungerar som vägledning för kommuner i andra frågor. Ett sådant cirkulär som är värt att nämna är 2006:39, vilket klargör hur kommuner ska utbetala sjuklöneersättning vid ordinarie assistents sjukdom. Detta cirkulär behöver dock förtydligas ytterligare i och med några besvärande domar i Kammarrätten i Sundsvall nyligen.

Samtidigt är dessa klargöranden och vägledningar från statliga myndigheter sannolikt symptom på att alla kommuner kanske inte gör allt helt rätt, alla gånger. De vittnar om en bristande rättssäkerhet och skillnader över kommungränser.

Och så ska det sannerligen inte vara.

Låt mig avslutningsvis knyta detta till huvudmannaskapet för personlig assistans. Rättssäkerheten och kvaliteten i den sökandes beslut om insatser skulle stärkas oerhört om Försäkringskassan fick stå som ensam huvudman, vilket en mängd bedömare (inklusive Försäkringskassans egen Stig Orustfjord, se tidigare inlägg) håller med om.

IfA-godkännande

2011-04-28T10:30:00.005+02:00

Hela Sveriges Assistans är fortsatt en IfA-godkänd assistansanordnare. För den oinsatte står IfA för Intressegruppen för Assistansberättigade och är alltså de assistansberättigades intresseorganisation.

IfAs grundkrav för IfA-godkännande är att organisationen ska vara brukarstyrd, dvs. att brukaren, eller kunden, själv ska ha så stort inflytande som möjligt över de insatser som ges. I HSA garanteras detta genom lokal arbetsledning och med höga kvalitetsambitioner. Som kvalitetsansvarig på HSA ser jag givetvis detta godkännande som ett viktigt bevis på att vi gör ett gott jobb och att vi har nöjda kunder.

HSA har sedan 2007 varit en IfA-godkänd anordnare av assistans och är det alltså nu 2011 också.

----

I övrigt kan jag säga att jag har börjat se våra fina HSA-ryggsäckar lite här och där på stan och på tunnelbanan. Jag använder själv min ryggsäck dagligen och tycker det är roligt att jag har så pass många kollegor.

Glad påsk!

2011-04-21T10:03:00.000+02:00

Alla vi på Hela Sveriges Assistans önskar glad påsk!

Jag kan i övrigt meddela att Socialstyrelsen har registrerat vår ansökan om tillstånd och att vi således har tillstånd att fortsätta vår verksamhet tills dess att ansökan handlagts.

(Jag kan även med största förtroende meddela att vi även därefter kommer att få tillstånd för vår verksamhet och att HSA även framgent kan leverera högkvalitativ assistans till personer med olika funktionsmöjligheter.)

IfA debattforum - en sammanfattning

2011-04-12T10:06:00.009+02:00

Hela Sveriges Assistans deltog i vanlig ordning i IfAs debattforum, som ju ägde rum nu i helgen i Stockholm. Vi bjöds på information bland annat från företrädare för betydande myndigheter och gick därifrån mätta på kunskap.

En "liten" sammanfattning av forumet kanske vore på sin plats?

----
Inledning

IfAs ordförande Vilhelm Ekensteen öppnade debattforumet med några väl formulerade tankar. Ekensteen inledde med att tala om vikten av att fusket inom assistansen bekämpas. Däremot får aldrig udden riktas mot själva reformen. Ekensteen ser en fara i hur fusket nu kan användas som en ursäkt för att skära i LSS, särskilt då det nu tillsatts en statlig utredning som bland annat syftar till att "se över kostnadsutvecklingen" i assistansreformen.

Ekensteen avslutade sitt anförande med att tala om "grundläggande behov" kontra "integritetskänsliga moment". I och med den mycket besvärande regeringsrättsdomen som kom för ett par år sedan tycks det som att det numera endast är de integritetskänsliga momenten som ger rätt till personlig assistans. Detta, påpekar Ekensteen, strider mot lagtexten, där ju "grundläggande behov" alltjämt utgör grunden för rätten till personlig assistans.

Jag kan inget annat än hålla med och applådera Ekensteen för de informativa men samtidigt mycket vassa och övertygande argumenten. Jag svävar lätt in på tanken om hur politik skapas i Sverige 2011. Är det meningen att domstolar ska skära ned på våra medborgerliga rättigheter när politikerna inte vågar bära hundhuvudet själva?

Cynisk som jag kanske är, tänker jag att det måste kännas bekvämt för våra folkvalda att inte behöva ta ansvar för en eventuell kostnadsminskning på området personlig assistans när domstolarna kan göra det åt dem. Upplyst som jag kanske är, till någon grad åtminstone, vet jag att våra folkvalda har alla möjligheter att vända regeringsrättsdomar "rätt" genom att lagstifta.

Oj, nu svävade jag iväg ordentligt. Vi fortsätter med de andra delarna av forumet.

----
Assistansomkostnader

Skatteverkets Mikael Sindahl och Försäkringskassans Tomas Sundberg bjöd på information om hur de olika myndigheterna försöker nå samsyn runt kostnader för personlig assistans. De båda herrarna är extremt kunniga på sina områden och levererar information med stor hängivenhet och precision.

Samtidigt framkom det att ytterligare klargöranden inom området godkända assistansomkostnader är nödvändiga. Forumets deltagare och åhörare efterfrågade både tydligare klargöranden i Försäkringskassans vägledning och i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) om Landstingens ansvar. Jag uppfattade det som att både Sindahl och Sundberg tog till sig dessa synpunkter och att man ska jobba vidare.

----
Tillståndskravet

Näste person att upplysa oss var Socialstyrelsens Kristina Söderborg, och här spetsade vi allihopa öronen ordentligt. Söderborg meddelade oss att man fått in ca 1000 ansökningar, av beräknade ca 800 (!), samt 300-400 anmälningar om bedrivande av verksamhet inom personlig assistans. Söderborg talade om att Socialstyrelsens handläggningstider för dessa ärenden kommer att vara 6 månader eller mer. Så, is i magen alltså.

Söderborg talade vidare bland annat om den varierande kvaliteten på ansökningarna man fått in och att väldigt många anordnare av assistans sannolikt kommer att få komplettera. Samtidigt gavs informationen att Socialstyrelsen inte ännu har helt klart för sig hur bedömningen av alla ansökningar ska gå till, var man ska lägga ribban. Föreskrifter och allmänna råd på området väntas till 2014, ungefär.

Sammanfattningsvis kan man väl påstå att många av forumets deltagare upplevde Socialstyrelsens information som ganska oroande. Tystnaden var talande.

----

Sjuklöneersättning

IfAs Anna Barsk Holmbom fortsatte efter lunch att tala om hur kommuner numera, genom att stödja sig på ett par besvärande domar i kammarrätten, återigen har börjat "bråka" om sjuklöner till assistenter. Detta är en fråga som är alldeles för stor för att ta här i min blogg, men vi på Hela Sveriges Assitans följer händelseutvecklingen noga och har intentionen att delta aktivt för att få till en så bra lösning som möjligt.

Som en parentes och utan att erbjuda någon vidare bakgrund (förlåt), kan jag nämna att jag utifrån särskilda delar i 51 kapitlet om assitansersättning i Socialförsäkringsbalken inte kan förstå dessa kammarrättsdomar. Hela assistansersättningen utgör kostnad för ordinarie assistent, enligt lag.

----

Statskontorets utredning

Statskontorets Nejra Milisic avslutade dagen med att informera om Statskontorets utredning som syftar till ökad säkerhet i utbetalningar av assistansersättning. Man ska bland annat titta på eventuella regionala skillnader i bedömningarna av olika ärenden. Utredningens material utgörs bland annat av intervjuer med Försäkringskassans handläggare. Syftet är inte, menar man, att skära ned på kostnader eller dylikt.

Jag tycker att utredningen är behövlig om än potentiellt något otillräcklig. Det ska också nämnas att andra liknande utredningar arbetar parallellt med denna.

Jag kan även se att materialet kunde göras större - varför frågar man inte mig som hjälper kunder med sina ansökningar om assistans? Jag kan vittna om att bedömningarna kan skilja sig åt oerhört, både beroende på vilken kommun eller Försäkringskassa man tillhör och vilken handläggare man tilldelas.

----

Om du läste ända hit förtjänar du en applåd!

Tack alla besökare!

2011-04-08T09:50:00.003+02:00

Hela Sveriges Assistans ställde i veckan ut mässan på Leva & Fungera i Göteborg. Vi bjöd som vanligt på fika och hade otroligt många trevliga besökare i vår monter. Det är verkligen jätteroligt att så många är nyfikna på HSA och att det finns ett så stort intresse av att träffa oss.

Flera av våra kunder, deras anhöriga och assistenter kom förbi och sa hej och fick en nybakad bulle. Det är ni som gör HSA till det vi är.

Vi fick så klart även träffa hundratals andra som ville veta mer om oss och om hur vi arbetar. Personliga assistenter, studerande, arbetsterapeuter, representanter för myndigheter och intresseorganisationer och förhoppningsvis framtida kunder kom alla förbi för en pratstund.

HSA är oerhört nöjda med vistelsen i Göteborg och vi ser fram emot att träffa er allihopa igen snart!

HSA på Leva & fungera

2011-04-04T16:31:00.002+02:00

HSA kommer att ställa ut på Leva & Fungera i Göteborg nu i veckan. Kom gärna förbi så bjuder vi på fika!

Sandra, Bengt och Olov finns på plats alla dagar. Själv anländer jag på torsdagen, så för mig blir det en snabbvisit. Men vi kanske ses ändå?

Jobb för funktionshindrade ungdomar

2011-03-31T08:47:00.003+02:00

Vi läser i DN hur unga funktionshindrade utestängs från arbetsmarknaden. En intressant detalj i artikeln är historien om en kvinna som slutade att nämna sitt funktionshinder i sina jobbansökningar och först därefter började bli kallad till intervjuer.

Detta är förvisso ingen nyhet, Socialstyrelsens rapport från i somras, "Alltjämt ojämlikt!", har redan klart slagit fast att personer med funktionshinder är mycket underrepresenterade på arbetsmarknaden.

Samtidigt får jag höra att Stockholms läns landsting, SLL, öronmärker sommarjobb för unga funktionshindrade i år. Det tycks alltså vara en idé att faktiskt nämna sitt funktionshinder redan i ansökansfasen, åtminstone just i detta fall.

Stockholmsungdomar, gå in på SLLs hemsida och läs mer.

Ansökan klar och inskickad

2011-03-25T13:24:00.003+01:00

Vill meddela alla kunder, anhöriga och anställda i Hela Sveriges Assistans samt övriga intresserade att vår ansökan om tillstånd till Socialstyrelsen nu är inskickad!

Vår ansökan utmynnade i ett dokument på ett par hundra sidor som beskriver vår verksamhet och tydliggör de åtgärder vi vidtar för att säkerställa en mycket god kvalitet i alla våra assistansuppdrag.

Även om tillståndskravet innebär en del nya arbetssätt, kommer HSAs identitet och värdegrund att vara desamma.

Dyka!

2011-03-23T08:08:00.003+01:00

Vi pratade dykning igår på jobbet och vår personalchef Sara berättade om hur hon hade dykt i Thailand för en tid sedan. Även fast hon uttryckte att upplevelsen var lite av en skräckblandad förtjusning blev jag riktigt avundsjuk. Jag älskar att snorkla men har aldrig provat att dyka.

Nu läser jag i en artikel på Funkaportalen att det finns möjligheter för funktionshindrade att utbilda sig och dyka via DDI (Disabled Divers International).

Dykning passar nog inte alla men artikeln framhäver att det kan finnas en "extra bonus" för funktionshindrade när det kommer till dykning: "[i] vattnet är du viktlös, personer med ryggskador och andra muskel och nervskador kan ta sig fram nästintill lika bra som vem som helst".

Inte illa.

Downs syndrom-dagen

2011-03-21T10:36:00.004+01:00

Idag, den 21 mars, är det Downs syndrom-dagen. Detta för att uppmärksamma en stor grupp människor i samhället med denna diagnos.

Läs mer på Svenska Downföreningens hemsida.

I övrigt får man väl erkänna att händelserna i Libyen och Japan överskuggar det mesta just nu...

Tillståndskravet

2011-03-15T08:19:00.001+01:00

Eftersom jag har arbetat en del med HSAs tillståndsansökan tänkte jag hänvisa till följande text på vår hemsida.

Vi på Hela Sveriges Assistans har förstått att många brukare av personlig assistans och många mindre assistansanordnare upplever att Socialstyrelsens tillståndsplikt är oroväckande.

Våra kunder kan emellertid känna sig säkra på att Hela Sveriges Assistans är en anordnare av högsta kvalitet och att vi därför kommer att klara tillståndskravet.

Vi kan vara ett mycket bra alternativ för den som vill byta assistansanordnare eller för den som bedriver verksamhet inom personlig assistans men som känner att tillståndskravet kan bli ett problem.

Vi har lång erfarenhet i branschen och håller som bäst på att förfina våra arbetssätt ytterligare. Vi tar det fulla arbetsgivaransvaret, har goda rutiner för hantering av assistansersättningen och löneutbetalningar, kollektivavtal för assistenterna, ett ambitiöst arbetsmiljöarbete och dokumentations- och kvalitetsrutiner som står väl upp mot Socialstyrelsens krav.

Vill du veta mer om hur vi arbetar?

Välkommen att kontakta oss idag!

"Juholt + funktionshinder"

2011-03-11T09:44:00.004+01:00

Nu när Socialdemokraterna har lagt fram förslag på ledare är det givetvis intressant att veta hur Håkan Juholt ligger politiskt. Olika experter och debattörer tenderar att placera honom i mittenfåran, om än något till vänster (utom i försvarsfrågor).

Ännu mer intressant för mig är att se om Juholt har haft något engagemang i funktionshinderfrågor.

Jag provade precis att googla "Juholt + funktionshinder", "Juholt + LSS" m.m. och möttes av mycket få resultat. Däremot ploppade en länk till en motion på Riksdagens hemsida upp och jag slås givetvis av att det är bland motionerna jag ska söka.

Juholt har suttit i Riksdagen sedan 1994 och står bakom en mängd skrivelser. Jag finner att Juholt har skrivit en motion om daglig verksamhet, en motion om försäkringsskydd för funktionshindrade, en motion om huvudmannaskapet inom LSS/LASS och en motion om kollektivtrafik och funktionshindrade. Detta under hela sin tid i Riksdagen.

Jag har svårt att bedöma om dessa skrivelser tyder på ett engagemang i dessa frågor men det ska klart sägas att Juholt främst har varit aktiv i försvarsfrågor.

Det återstår att se, med andra ord, huruvida Juholt kommer att prioritera funktionshinderfrågor som oppositionsledare och eventuellt framtida statsminister.

En något längre version av ovan inlägg går att finna i min krönika på Funkaportalen.se.

Försäkringskassans service

2011-03-02T10:34:00.004+01:00

Tillgängligheten och servicen på Försäkringskassan är väl i nuläget inte den bästa. Och sämre ska det bli. DN (artikel, debatt) , SvD, Aftonbladet med flera har skrivit spaltmeter om det i dagarna.

Alla vi som arbetar nära Försäkringskassan och som är beroende av Försäkringskassans handläggning och service går nu in i ännu svårare tider. Det är redan idag nästan omöjligt att nå fram till rätt person via Försäkringskassans växeltelefon (efter 30-40 minuters telefonkö) och att boka tider med individuella handläggare.

Man blir dessutom riktigt orolig över vad som kommer att hända med handläggningstiderna. Redan idag har vi på HSA flera kunder som har fått vänta 6-10 månader på att få beslut om sin assistans. Det är så klart helt oacceptabelt och något som vi försöker påverka så mycket vi kan.

Det här är en utveckling som är mycket oroväckande. Räkna också med att FK kommer att falla ytterligare i Svenskt Kvalitetsindex, som jag skrivit om i ett tidigare inlägg.

Tyvärr, ingen ändring i § 9a LSS i sikte

2011-02-25T15:48:00.003+01:00

Det blir ingen ändring av § 9a LSS inom den närmsta framtiden. Detta framgår av Eva Olofssons (V) och Folkhälsminister Maria Larssons (KD) meningsutbyte tidigare i veckan (länk Independent Living).

Man måste förstå att utredningar och dyklikt måste få ha sin gång (möjligtvis...) men givetvis är detta tråkiga nyheter för alla som upplever att en kommande omprövning kan få negativa konsekvenser för ens assistans.

Kom ihåg att jag och Sandra står redo att bistå er i er omprövning.

...

Med en dryg månad till deadline har Socialstyrelsen fått in 73 ansökningar om tillstånd för att få bedriva verksamhet inom personlig assistans. Socialstyrelsen har räknat med att i slutändan få in 600 ansökningar.

Med tanke på hur tjock vår ansökan är och kommer att bli kan vi nog räkna med en ganska lång handläggningstid...

Busy, busy

2011-02-14T08:03:00.004+01:00

HSAs ansökan om tillstånd till Socialstyrelsen börjar ta form. Vi är nöjda och stolta över att kunna presentera en organisation som klarar de krav som numera ställs på alla assistansanordnare. Jag vill påminna om att alla privata assistansanordnare, dvs. samtliga aktiebolag, handelsbolag, enskilda firmor och kooperativ måste söka tillstånd för att få fortsätta sin verksamhet. Inget tillstånd, ingen business.

Och busy är det. Tillståndskravet blir en tuff prövning för de assistansanordnare som inte har de rutiner och arbetssätt som Socialstyrelsen vill att de har. Att bara skriva själva ansökan är i sig också en gedigen arbetsinsats.

Detta, mina vänner, är anledningen till att jag inte har kunnat skriva i bloggen på länge. Under tiden detta arbete pågår vill jag hänvisa till min senaste krönika på Funkaportalen.se.

Ansökan om tillstånd löper på

2011-01-27T14:35:00.005+01:00

Arbetet med ansökan om tillstånd att bedriva verksamhet inom personlig assistans löper på som planerat. Det är ett stort arbete, vilket gör mig extra glad att meddela att vi ligger i framkant.

Den som är nyfiken på vad tillståndet och ansökan innebär kan kika in på Socialstyrelsens hemsida. Du hittar där själva ansökningsblanketten, bland annat.

Har ni några frågor om själva ansökan och Hela Sveriges Assistans går det bra att kontakta mig.

FK i Svenskt Kvalitetsindex

2011-01-24T11:42:00.004+01:00

Försäkringskassan ligger tydligen riktigt risigt till i den senaste mätningen om kundnöjdhet från Svenskt Kvalitetsindex, enligt artikel i SvD. Det är synd och bekymmersamt att Sveriges främsta myndighet för sociala försäkringar får så pass dåligt omdöme av sina kunder.

Det framgår inte av artikeln huruvida man sett till alla möjliga slags kunder på Försäkringskassan eller om man koncentrerat sig på någon speciell typ av ärende, som sjukförsäkringen exempelvis. Låt mig dock anta att assistansersättningskunder också fått delta i undersökningen.

Det är i så fall inte så spännande resultat som presenteras. Jag kan inte uttala mig om Försäkringskassans ärenden i övrigt, men det är högst förståeligt att någon som förlorar sin assistansersättning är missnöjd med den myndighet som tar den i från honom eller henne. Oavsett om man blivit bemött med god känsla för service eller inte.

Och som vi vet drar Fösäkringskassan in assistansersättning på löpande band. Man kan inte bli nog frustrerad över de senaste årens utveckling, särskilt sedan måltider inte kan räknas som ett grundläggande behov längre utom i undantagsfall.

Habilitering & Hälsa

2011-01-20T08:21:00.003+01:00

Stockholms Läns Landstings (SLL) enhet för stöd i habiliterings- och funktionshinderfrågor, Habilitering & Hälsa, erbjuder bl.a. vägledning och kurstillfällen för personer med funktionshinder eller med funktionshinder i sin närhet.

Jag kikade in på deras hemsida häromdagen och såg att de erbjuder en hel del matnyttigt, som exempelvis föredrag, temakvällar och kurser.

Ett tips, alltså! Om man bor i Stockholm.

Hejaramsan

2011-01-17T10:51:00.003+01:00

Jag var på hockey på Hovet i Stockholm häromdagen och fick bevittna en tämligen tråkig hockeymatch mellan två jämnstarka lag i mitten av tabellen. Men det är ju alltid kul att se sport live, ändå.

Som stockholmsbo (förvisso inflyttad) och yrkesaktiv i assistansbranschen famlade jag dock efter skämskudden när stockholmslagets (vill inte nämna vilket lag pga. risken att få stryk av dess fans) supportrar gjorde bort sig rätt rejält.

Motståndarlaget Linköping fick sig nämligen en dos av hånrop i form av en hejarramsa, där hemmafansen skrek "I en annan del av Köping" upprepade gånger. Man tyckte förmodligen att man satte in en riktigt fin stöt mot bortalaget och dess tillresta supportrar.

Det ena problemet, hemmafans, är att ni inte lagt märke till att Linköping och Köping är två olika städer i två olika län och att den ena staden förmodligen inte ens har ett hockeylag att räkna med. (Jag har en kompis, infödd stockholmare givetvis, som trodde att Norrköping ligger norr om Stockholm, eftersom det "hörs på namnet".) Ni behöver inte ytterligare befästa bilden av stockholmare som geografiskt totalt okunniga, tack.

Det andra problemet är givetvis själva referensen till TV-programmet "I en annan del av Köping". Tyckte ni att det skulle göra ont för bortalaget att bli kallade eller få det antytt att man har diverse funktionsnedsättningar?

Förmodligen gjorde man det. Det är emellertid inte en uppfattning som endast några hockeyfans på Hovet har, utan är troligen en uppfattning som delas av många. Man vet ju själv exempelvis att ordet "CP" används flitigt som något nedsättande för diverse företeelser. Bara som ett exempel alltså.

Trist.

Pojkarna av Anders Hansson

2011-01-10T09:45:00.005+01:00

Jag kan inte komma på ett tydligare exempel, annat än de otaliga jag stöter på i mitt arbete, på hur människor i behov av personlig assistans inte görs medvetna om sina rättigheter. (Man kan NÄSTAN få för sig att det är systematiskt...)

I Anders Hanssons bok "Pojkarna" läser vi om hur föräldrar till två killar med utvecklingsstörning arbetat dubbelt för att kunna ta hand om sina söner. De har gått på knäna och inte vetat om att personlig assistans är en rättighet för deras söner.

Till sist fick de hjälp att söka assistans, och livet vändes rätt. Jag vet att LSS och övriga bestämmelser kring personlig assistans faktiskt är något man behöver göras medveten om och sätta sig in i innan man kan förstå vad man har rätt till. Detta behöver man hjälp med.

Jag fick höra om den här boken via SVTs Gomorron imorse. Jag tror att den sätter fingret på mycket av det föräldrar med funktionshindrade barn upplever. Jag hoppas dessutom att man får höra barnens versioner. Kanske får man också en inblick i hur ansökningsprocessen kan se ut och hur man kan få hjälp med sin ansökan.

Jag och min kollega Sandra hjälper er gärna att ansöka om personlig assistans.

Läs mer om Anders Hansson och hans bok Pojkarna via t.ex. en artikel i Dalarnas Tidningar. Jag ska beställa boken över nätet idag.

Gott nytt!

2010-12-31T12:37:00.000+01:00

Skönt med korta veckor nu. Men är det redan nyårsafton?!

Tack, Stig Orustfjord!

2010-12-28T11:20:00.006+01:00

Stig Orustfjord, överdirektör på Försäkringskassan, menar att 20-timmarsgränsen vad gäller de grundläggande behoven är olycklig, enligt ett reportage från Funkaportalen.se. Han menar att assistansberättigade riskerar att falla mellan stolarna om huvudmannaskapet för assistansen är fortsatt delad.

Ingen ifrågasätter väl att jag håller med om att huvudmannaskapet måste läggas helt på en part.

Huvudmannaskapet är ju, som kanske bekant, något som är mer aktuellt än nånsin i och med regeringsrättens uppfattning om att endast "integritetskänsliga moment" ska räknas som grundläggande (vilket ju fått stor betydelse vid bedömning av behov vid måltider, om ni kommer ihåg).

En annan gigant på Försäkringskassan, Tomas Sundberg, har i sin tur berört just det här med "integritetskänsliga moment" i en artikel från Independent Living. Sundberg är ytterst trevlig att ha att göra med (har mailat med honom och fått goda tips) men i artikeln levererar han dåliga nyheter.

Sundberg bedömer att en dom i kammarrätten i december inte kan förmildra den tidigare regeringsrättsdomen om just de integritetskänsliga moment i samband med måltider. Kammarrättsdomen ska enligt Sundberg ses som ett enskilt fall och att dom i högsta instans för förvaltningsärenden, dvs. regeringsrätten, måste ses som vägledande.

Det låter givetvis logiskt, om än mycket tråkigt. Antar att vi måste hoppas på lagstiftarna istället, om inte invänta ytterligare vägledande domar från regeringsrätten.

God jul!

2010-12-24T00:01:00.001+01:00

God jul önskar jag och alla vi på Hela Sveriges Assistans!

(Lagom till jul kom ju även den efterlängtade ansökningsblanketten. Tack Socialstyrelsen!)

Lennart Axelsson (s) på Independent Living

2010-12-21T15:55:00.004+01:00

Läser nu en mycket uttömmande artikel från Independent Living där Lennart Axelsson, Socialdemokraternas nye talesman i funktionshinderfrågor, ser meningen i att ändra i 9a § LSS för att få bukt med de absurda bedömningskrav som nu råder avseende vad som ska räknas som grundläggande behov.

Axelsson talar vidare om Socialstyrelsens kommande bedömningsinstrument, 20-timmarsgränsen, 65-årsgränsen och huvudmannaskapet. Det är tydligt att han hade spetsat öronen under sin medverkan på IfAs debattforum i november, där alla dessa områden berördes. Axelsson berättar själv i artikeln hur han under en tillställning (debattforumet, alltså) insåg behovet att göra något inom LSS innan reformen "dribblas bort".

Jag och flera av mina kollegor lyssnade på politikernas och intresseorganisationernas debatt under IfAs debattforum, så vi känner igen mycket av det som Axelsson nu säger i artikeln.

Jag har några tankar om det som sägs i artikeln.

Även om man kan ha anledning att glädjas åt Axelssons hållning innebär inte hans uttalanden att Socialdemokraterna kommer att ta några konkreta initiativ i frågan. Istället vill man invänta Regeringens initiativ att starta utredningar och komma med propositioner.

Axelsson får det nästan att verka som att de individuella riksdagspartierna inte kan göra något på egen hand. Det krävs ingen expert för att förstå att detta inte riktigt är sanningen.

Det framgår av artikeln att alla oppositionspartier (oklart om detta även innebär SD) samt Fp har en liknande hållning i många frågor som rör assistansen. Under debattforumet blev det dessutom ganska uppenbart att även C är ser nödvändigheten av att exempelvis ändra huvudmannaskapet för assistansen. Detta innebär en klar politisk majoritet.

Riksdagspartier har via svenska folket mandat att driva egna frågor och presentera motioner för Riksdagen. Man är således inte nödvändigtvis begränsad av sitt regeringssamarbete - även om det är förståeligt, för "husfriden" - eller sin situation som politisk minoritet, till att endast invänta initiativ från Regeringen.

Jag kände att det behövde poängteras.

Socialstyrelsen informerar

2010-12-20T16:06:00.003+01:00

Socialstyrelsen informerar om kommande förändringar i lagstiftningen om personlig assistans m.m. i sitt Meddelandeblad som kom i fredags. Orkar man inte gå igenom hela proposition 2009/10:176 Personlig assistans och andra insatser - åtgärder för ökad kvalitet och trygghet, kan detta meddelandeblad vara värt att kolla in.

Materialet är kort och koncist, kanske inte så lättläst men väldigt innehållsrikt.

Nu väntar vi bara på ansökningsblanketten för tillstånd att få bedriva verksamhet inom personlig assistans.

Nybliven krönikör på FunkaPortalen

2010-12-14T08:34:00.002+01:00

Är sedan igår nybliven krönikör på FunkaPortalen.se. Om man har läst min blogg här känner man igen sig.

Jour dagtid

2010-12-08T08:45:00.003+01:00

Deltar just nu i en diskussion på Personligassistent.com om jour förlagd på dagtid. Det hela är en väldigt skrämmande företeelse där Försäkringskassan och kommuner har beviljat jour när assistenten inte utför aktiva insatser.

Jag är dock inte förvånad. När jag i mitt arbete hjälper sökande att motivera sitt assistansbehov kan vi aldrig ta hänsyn till tid då assistenten inte är lika aktiv. Men att jour förläggs på dagtid är än mer extremt, då är handläggarna verkligen kompromisslösa.

Detta är något som klart behöver prövas rättsligt. Det behövs helt enkelt en rättspraxis som klart och tydligt slår fast vad som gäller. Detta även om Försäkringskassans vägledning 2003:6 version 6 för assistansersättning anger att "jour i regel endast kan beviljas under dygnsvila" (s. 79).

Jour på dagtid är inte rimligt för vare sig assistenten eller brukaren. Det finns inga yrkesgrupper som skulle acceptera att endast få betalt för respektive punktinsats under dagen och ha jourtid resten. Det finns säkert tusentals yrken här i landet där viss tid går mellan olika moment i en arbetsuppgift där man inte är lika aktiv. Det vore en bisarr utveckling om detta skulle accepteras inom den personliga assistansen.

Även för brukarens del får detta givetvis effekter. Det vore ju omöjligt för en assistansanordnare att hålla assistenterna nöjda med sitt arbete och sin lön och i slutändan garantera god kvalitet i assistansen. Rätta mig om jag har fel men kvaliteten i assistansen beror förmodligen ganska mycket på hur schemat läggs och om assistenterna trivs i sitt jobb.

Jag uppmanar er som har erfarenhet av detta att ta kontakt med mig. Jag råkar veta att det från juristhåll finns ett intresse att pröva förfarandet rättsligt.

Så länge kan ni läsa denna utmärkta artikel från Independent Living.

IfAs rådsmöte och debattforum

2010-11-24T16:23:00.006+01:00

IfAs debattforum och rådsmöte i helgen var mycket givande. Förutom att få träffa många intressanta människor bjöds vi på information och debatt.

Informationen kretsade framförallt ikring två saker: behovsbedömningsinstrumentet som Socialstyrelsen håller på att arbeta fram och den kommande tillståndsplikten för assistansanordnare.

Det här behovsinstrumentet är tänkt att ge Försäkringskassans handläggare klara och tydliga sätt att bedöma behoven hos människor som söker assistans. Det ska ge en mer enhetlig bedömning som framförallt ska komma att främja rättsäkerheten.

Instrumentet var i sin tidigare form djupt kritiserat från brukarhåll och från intresseorganisationerna. Nu har man lyssnat på kritiken och tagit fram ett bra instrument, även om man inte har löst problemet med "minuttänkandet". Detta problem är ju dock väldigt stort och går stick i stäv med hela assistansreformen. Det återstår att se huruvida några framtida förbättringar är att vänta.

Och så var det ju tillståndskravet för assistansanordnarna. Jag har fått den delikata uppgiften att leda projektet med vårt tillstånd. Det är ett extremt omfattande arbete och jag har svårt att tro att många mindre assistansbolag kommer att klara sig efter den 1 april 2011 när ansökan ska vara inne.

Detta stämmer väldigt illa överens med LSS-kommitténs ambition att bevara mångfaldheten inom assistansbranschen. Men jag kan ju ha fel, kanske blir det lättare att få tillståndet än vad det i nuläget verkar.

Jag tycker i alla fall att arbetet med det här tillståndet är jätteroligt. Jag får använda mina kunskaper i statsvetenskap och min vana att läsa och ta in stora mängder byråkrattext. Samtidigt vill jag tacka Socialstyrelsens Kristina Söderborg för den goda informationen hon bjöd på i tisdags.

Debatten under rådsmötet handlade mycket om den förändrade synen på "grundläggande behov" efter den dom som kom i regeringsrätten för något år sedan. Som kanske är bekant gäller ju endast att "särskilt integritetskänsliga moment" räknas som grundläggande behov idag. Det innebär rent praktiskt att måltidssituationer endast kan bedömas som grundläggande om man behöver hjälp att föra gaffeln till munnen. Extremt strikt alltså.

Jag tror inte att något parti är särskilt glad över den här utvecklingen, vilket framgick av debatten. Allra ledsnast var nog Miljöpartiets Mats Pertoft som stack ut hakan och föreslog en interministisk lösning på problemet, i väntan på utredningens betänkande. Regeringspartiernas representanter ställde sig dock ljumna till förslaget.

Mycket övertid har det blivit. Imorgon avslutar jag veckan med att lyssna på Jenny Lexhed föreläsa om autism och sin bok i Nacka. Sedan drar jag till Egypten och kommer tillbaka den 6 december!

Fusket drabbar hela assistansbranschen

2010-11-18T10:57:00.004+01:00

Det nämns överallt. Dagens Nyheter har en artikel och en ledare om det, SVT och TV4 har inslag och artiklar om det och SvDs Sanna Rayman har skrivit en (mycket bra) ledare om saken. SvD har självfallet en artikel i ämnet också. Jag är säker på att jag kan fortsätta att rabbla upp artiklar och ledare som rör fusket.

Hela Sveriges Assistans har till följd av fusket släppt ett pressmeddelande via NewsDesk, som även står att läsa nedan.

----------------

Fusket drabbar hela assistansbranschen

Försäkringskassan och svenska skattebetalare är brottsoffer för ett omfattande bedrägeri. Fusket med den statliga ersättningen för personlig assistans som uppdagats i Halland är inget annat än en kupp mot välfärdssamhället.

Det är bra att fusket kommer upp till ytan. Vi har ingen anledning att ifrågasätta dess stora omfattning eller att en debatt om assistansersättningen är ett måste. Fusket ställer tydliga krav på oss privata assistansanordnare att ytterligare se över att allt går rätt till hos våra egna kunder och inom våra egna bolag.

Vi har sedan tidigare sett att de kommande tillståndskraven för anordnare av personlig assistans kan vara ett viktigt verktyg för att försöka begränsa fusket med assistansersättningen. Rätt utformat får tillståndskravet effekten att hålla undan oseriösa assistansbolag samtidigt som valfriheten för assistansberättigade inte begränsas.

Samtidigt leder fusket med personliga assistenter till ett olyckligt misstänkliggörande av alla assistanssökande, assistansberättigade och anordnare av personlig assistans. Funktionshindrade riskerar att mötas av en än större skepsis och ärliga och seriösa aktörer i branschen får svårare att tas på allvar.

Fusket bidrar även naturligtvis till att pengar som skulle ha använts till personlig assistans hamnar i orätta händer. Vi märker redan hur Försäkringskassans bedömningar har hårdnat till följd av stora besparingskrav och att det nu är svårare att få igenom en ansökan om personlig assistans. Det är dessutom ytterst olyckligt att assistansens kritiker, eller skeptiker, nu får tillfälle att nämna fusket och assistansreformens kostnader i samma mening.

Vår stora förhoppning är att frihet under ansvar även i fortsättningen får råda. Den personliga assistansen har varit ett verktyg för att leva ett fritt, självständigt och värdigt liv. Det är på många sätt en reform som på ett utomordentligt sätt representerar den moderna välfärdsstaten. Funktionshindrade har inte råd att tappa den reform som en gång gett dem möjligheten att vara fullvärdiga medborgare.

Därför är det av yttersta vikt att fusket åskådliggörs, diskuteras och framförallt stoppas.

"Det räcker inte med kärlek"

2010-11-15T08:00:00.001+01:00

Ibland behöver man bara lyssna och försöka ta in andras erfarenheter. Särskilt om de skiljer sig väldigt från ens egna.

Jenny Lexhed är mamma till ett autistiskt barn. Om detta berättar hon om i både bokform och på föreläsningar. Jag och min kollega Sandra ska gå på Jennys föreläsningar i Täby den 23 november samt i Nacka den 25 november.

Jag vet att jag har mycket att lära om autism, både för mig själv personligen och för mitt arbetes skull. Människor med olika typer av autism utgör exempelvis en stor del av personerna i personkrets 1 i LSS.

UPPDATERING 101124: Föreläsningen i Täby igår var skitbra!!

Hej Funktionshindrad i P3!

2010-11-05T12:05:00.004+01:00

Känner ni till den där "Musikkampen", eller vad det nu heter, där några radio- och TV-profiler stänger in sig i en glasbur i tre dagar och spelar önskelåtar i radio? Lyssnare och tittare får alltså önska en låt för 50 kr (som skänks till välgörande ändamål) som spelas upp i programmet.

Jag har alltid gillat Christer från "Christer i P3", och när han ledde Musikkampen senast blev jag än mer övertygad och ville närmast bli kompis med honom. Tror inte man kan bli mer sympatisk än honom. Gillade även hans kollega Ametist skarpt efter programmet.

Nu den 11/11 kör Christer i P3 "Hej Funktionshindrad" - ett program där man får ställa frågor till två personer med olika funktionsnedsättningar. Inga frågor är tydligen för konstiga eller pinsamma.

Jag ska maila in min fråga. Gör det du också.

Speltema på FunkaPortalen!

2010-11-01T08:30:00.001+01:00

Det är ambitiöst, seriöst och helt på sin plats - FunkaPortalens speltema imponerar.

Jag har redan nämnt att jag gärna spelar TV-spel. Jag har tidigare också nämnt (här) att man i äldrevården redan använder spelkonsolen Nintendo Wii för träning och rehabilitering, något som lustigt nog har kommit att kallas "Wiihabilitation".

På FunkaPortalen har man alltså ett mycket spännande speltema. Jag läser om vilka olika typer av spel det finns, vilka hjälpmedel som finns, vilka tillgängliga spel (spel som alltså riktar sig speciellt till personer med olika sorters funktionshinder) som finns samt en egen flik för spelutvecklare. Under fliken för spelutvecklare vill man på FunkaPortalen informera om vad man ska tänka på när man utvecklar spel så de passar alla, eller om man utvecklar spel speciellt för funkisar.

PS. TV3 körde något program i helgen som heter Välkommen hem där en MS-sjuk man fick sitt hem anpassat och fixat. Jag såg det inte men tänker att det kanske kan ge en inblick i hur en vardag för någon med diagnosen MS ser ut. Avsnittet hittar du här.

Forum och sidor på nätet

2010-10-27T14:45:00.005+02:00

Som intresserad av frågor som rör personlig assistans och handikappolitik tittar jag gärna in på lite olika sidor på internet för att läsa inlägg, höra om folks livshistorier och att själv delta i olika debatter.

Jag tror också att man som brukare av personlig assistans, funktionshindrad eller som anhörig kan hitta stöd och råd på dessa sajter från personer i liknande situationer.

Och det är nog inte helt fel. Listar nedan några forumsajter som jag besöker regelbundet.

www.personligassistent.com

www.funktionshinder.se

http://rorelsehinder.ifokus.se/

Ibland går jag även in på www.familjeliv.se, där det bl.a. snackas en hel del om hur det är att ha funktionshindrade barn.

Besparingar i assistansen att vänta?

2010-10-22T08:44:00.002+02:00

Jag har på sistone hamnat lite på efterkälken vad gäller att hålla mig uppdaterad. Kalla mig nördig men vanligtvis brukar jag ha viss koll på de svenska regeringarnas budgetar. Så är dock inte fallet i år.

Jag halkade in på Föräldrakraft nyligen och såg en två-tre veckor gammal notis som handlade just om den mer eller mindre återvalda Alliansregeringens höstbudget. Man noterar att man i höstbudgeten endast räknar med en blygsam ökning av kostnaderna för den statliga assistansersättningen. Alltså en lägre kostnad än vad assistansen i genomsnitt och historiskt har kostat.

Detta kan vara en signal om att ytterligare besparingar inom assistansen är att vänta. Den som lever får se. Den som lever får även se en rödgrön (?) skuggbudget.

PS. Här ska ni få se något kul. Gå in på Google, välj Kartor i övre fältet, klicka på Vägbeskrivning. Skriv att ni vill åka från Tokyo, Japan till New York, USA. Ni får då upp en vägbeskrivning i punktform. Vad står det under punkt 21?

Våld inom LSS-verksamheter

2010-10-20T14:59:00.002+02:00

Jag hinner inte blogga något vidare den här veckan. Har omprövningar av beslut om assistans, ansökningar av detsamma som ska in och annat som kräver min knivskarpa expertis...

Mmm, men jag hinner i alla fall nämna att SVT körde ett inslag imorse om hur arbetsmiljön brister för personal på LSS-boenden. Se artikel och inslag här.

Skulle vara intressant att se hur arbetsmiljön, kanske främst med avseende på våld, ser ut inom den personliga assistansen. En riktigt rejäl undersökning som kan peka på vad som skapar våld, vad som skapar trygghet och trivsel och hur man uppnår god arbetsmiljö måste då vara undersökningens stora fokus.

Min övertygelse är att god kvalitet i assistansuppdraget generellt leder till bättre arbetsmiljö för assistenterna. Låter självklart, men jag tror att kopplingen ibland glöms bort.

Tysk assistans och Funktionshinderombudsmannen

2010-10-15T08:52:00.005+02:00

Ikväll drar jag till Düsseldorf och dricker deras kända Altbier (direkt översatt blir det typ "gammelöl", tror jag) och stannar över helgen. Skön minisemester med kompisar. Jag läste lite om staden på den fina sidan Wikitravel och såg bland annat att man hade ett särskilt certifieringssystem för vilka sorters bilar som tillåts köra i stadskärnan, nämligen endast miljöklassade sådana.

Modig och progressiv miljöpolitik om ni frågar mig. För mig väckte det även frågan huruvida tysk handikappolitik är lika progressiv och om assistansreformen överhuvudtaget kommit någon vart i Tyskland.

Efter visst surfande och googlande på nätet såg jag att Independent Living har haft som tema att undersöka assistansreformens utbredning i olika länder, däribland Tyskland.

Tyvärr verkar det som att tyskarna inte ännu har lyckats skaffa sig en lika progressiv handikappolitik och att assistansreformen fortfarande har en betydande distans kvar att gå. Bland annat inkomstprövas man som funktionshindrad innan man kan få offentligt finansierad ersättning för sin assistans. Detta drabbar troligen främst de med mindre funktionshinder som kan tjäna egna pengar.

Men man ska inte vara för negativt inställd. Stödet för gravt funktionshindrade i form av assistans torde fortfarande vara finansierat även i Tyskland.

Läs artikeln om Tyskland från Independet Living här. Har någon egna erfarenheter att dela med sig av? Varmt välkommen att kommentera!

------

Igår var jag i kontakt med Funktionshinderombudsmannen i Stockholms Stad, Riitta-Leena Karlsson. Jag fick snabba och tydliga svar vilket underlättade min arbetsdag och de arbetsuppgifter jag för tillfället jobbade med. Tack!

Skamligt

2010-10-13T20:46:00.006+02:00

Jag har bara den här veckan hjälpt till med flera ansökningar om personlig assistans för kunder med diagnosen MS. Obehandlad är MS en mycket progressiv sjukdom som sakta men säkert begränsar den sjukes rörelseförmåga och möjligheter till ett självständigt liv.

Och så hör man genom ett reportage i SVT att Sverige i en internationell jämförelse ligger skamligt långt efter i att upptäcka och behandla sjukdomen. Vi är så pass dåliga på detta att flera MS-sjuka skulle kunna leva ett avsevärt mycket bättre liv om vården hade varit bättre, enligt läkare. Det finns nämligen bromsmediciner som skulle kunna sättas in tidigare och användas mer, till exempel.

UPPDATERING 15/10: Det verkar som att SVT flyttar runt på sina sidor, vilket innebär att min länk inte fungerar just nu. Se artiklarna i SVT här och här, samt klippet här.

Att plugga med funktionshinder

2010-10-11T11:28:00.006+02:00

Den 15 oktober tror jag bestämt är sista ansökningsdag för utbildningar på högskola och universitet som startar till våren. Alla måste ju inte plugga men i vår önskevärld ska i alla fall inte en funktionsnedsättning utgöra ett hinder för studier om man verkligen vill plugga.

Jag har nog redan tjatat ihjäl mig om Socialstyrelsens rapport "Alltjämt ojämlikt!" som utkom i somras. Men låt mig ändå ta upp rapporten igen där man skriver att "[p]ersoner med insatser enligt SoL och LSS har en väsentligt lägre utbildningsnivå än befolkningen i övrigt" (s. 60). Man konstaterar att det finns tydliga barriärer inom utbildningsväsendet som hindrar personer med funktionshinder att ta del av en högre utbildning.

Utbildning på högskola och universtiet är som sagt inte något som passar alla. Jag kan själv intyga att det stundtals var väldigt svårt att hitta motivationen under min studietid. Däremot kan man säga att en generellt lägre utbildningsnivå hos specifika medborgargrupper kan få viktiga konsekvenser. Eller rättare sagt dåliga konsekvenser, ur ett jämlikhetsperspektiv.

Vi har väl alla hört uttrycket "kunskap är makt". Om detta stämmer, vilket jag tror, leder en ojämlik fördelning av kunskap till en ojämlik fördelning av makt i samhället. Som en parentes kan jag nämna att sociologiska klasstudier visar att barn till föräldrar med hög utbildningsnivå i mycket högre grad väljer att utbilda sig än barn till föräldrar med låg utbildningsnivå. Det verkar således som att kunskap går i arv, och därmed makt.

Att fler väljer att utbilda sig vinner alla på. Därför finns det goda anledningar inkludera fler medborgargrupper i högre studier.

Det vore djupt olyckligt om personer med funktionshinder fortsätter att hålla sig borta från studievärlden på grund av bristande tillgänglighet. Inför valet att söka utbildning eller inte, eller att se vilket lärosäte som anpassat sig bäst efter olika funktionshinder har Funkaportalen några matnyttiga tips.

Stå på er Niklas Surtén med familj!

2010-10-06T18:38:00.004+02:00

Läste precis i Aftonbladet om en 24-årig funktionshindrad man som nekats möjligheterna till att åka på en semesterresa från sin kommun. Niklas Surtén bor på ett gruppboende vilken kommunen ansvarar för.

Kanske personlig assistans enligt LASS skulle vara något för er istället? (Då slipper ni även er kommun.) Jag hjälper er gärna med er ansökan.

LSS har företräde framför SoL

2010-10-04T10:49:00.005+02:00

Pressmeddelande från Hela Sveriges Assistans genom Newsdesk (länk)

Hela Sveriges Assistans deltog i mässan Ett Bra Liv den 29 september - 1 oktober. Vi upplevde vår medverkan som lyckad och vår monter fick många besökare. Det som däremot upprörde oss var några av våra besökares berättelser. Vi fick nämligen höra flera historier om hur kommuner med största sannolikhet agerat felaktigt i sin bedömning av dessa funktionshindrade människors hjälpbehov.

Det som framförallt slog oss var hur vissa kommuner verkar bedöma unga funktionshindrades hjälpbehov enligt Socialtjänstlagen, SoL, snarare än Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Detta innebär att unga funktionshindrade har fått beslut om hemtjänst snarare än personlig assistans.

Detta är ett direkt felaktigt förfarande. LSS antas vara till fördel för den enskilde och ska därför ha företräde gentemot andra lagstiftningar. Om förutsättningar för att en tillämpning av LSS kan göras saknar således socialnämnden i kommunen möjligheter att göra en bedömning enligt SoL istället.

Man kan spekulera i om det är kommunernas minskade möjligheter att ta ut avgifter inom ramen för LSS som är avgörande för kommunens beslut att bedöma enligt SoL istället. Detta tror vi dock inte är fallet. Vi tror snarare att kommuner saknar kunskap om de fördelar som en bedömning enligt LSS innebär, både för den enskilde och för kommunen.

Socialstyrelsen pekade i sin rapport Personlig assistans ur ett samhällsekonomiskt perspektiv* på hur personlig assistans kan vara ett mycket kostnadseffektivt alternativ till insatser enligt SoL, såsom hemtjänst. Brukaren får ofta ut mer tid med sin assistent samtidigt som det kan kosta mindre.

Man ska även hålla i minnet att Lagen om assistansersättning, LASS, reglerar och begränsar kommunernas betalningsskyldighet där brukarens behov av personlig assistans avseende de grundläggande behoven överstiger 20 timmar per vecka. Någon sådan finansieringslag finns inte för insatser enligt SoL. Kommuner kan således även av denna anledning hitta en mer kostnadseffektiv lösning genom att bedöma den enskildes stödbehov enligt LSS i första hand.

Vi hoppas och tror att detta är ett problem som med tiden kommer att minska och upphöra. Men för detta krävs ett kontinuerligt informationsarbete, från intresseorganisationer, brukare såväl som anordnare av personlig assistans.

* Personlig assistans enligt LASS ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, Socialstyrelsen. Lägesrapport. Artikelnr 2008-131-27

Niklas Andersson, LSS-rådgivare.

Kontaktperson

2010-09-27T08:00:00.011+02:00

Jag vill bara slå ett slag för en insats i LSS som man inte hör så mycket om, nämligen biträde av kontaktperson enligt 9 § 4 LSS. För mig känns den här insatsen som oerhört viktig men ofta förbisedd.

Många människor med funktionsnedsättning upplever som bekant ofta ett enormt utanförskap. Detta är kanske särskilt sant för personer med psykiska funktionshinder. Socialstyrelsens rapport om funktionshindrades sämre livsvillkor som kom i somras talar sitt tydliga språk.

Vissa funktionshinder bidrar ofta starkt till isolering och svårigheter att skaffa vänner. Problem med tal, förståelse, humörsvängningar, hörsel eller att ens ta sig utanför dörren skapar isolering och kan i längden göra en inåtvänd och socialt skygg. Självkänslan avtar ju längre man befinner sig i en sådan situation.

Personlig assistans enligt LSS kan vara en väldigt viktig del i processen att bryta dessa personers sociala mörker. Men vi ska också tänka på assistenternas tydliga roll som just assistenter - ett personligt utformat stöd i syfte att öka den funktionshindrades självständighet och livschanser. Man är som assistent inte anställd för att vara en kompis.

Det är också vida förekommande att funktionshindrade nästan uteslutande omges av sina föräldrar eller familjemedlemmar. Särskilt om dessa också är ens assistenter.

Därför kan det vara en god idé ha en kontaktperson vid sidan av sin assistans. Detta har man rätt till om man tillhör personkretsen inom LSS. En kontaktperson är inte en personlig assistent, inte en ledsagare och inte en terapeut. Det är inte heller en kompis, men det är ett icke-professionellt stöd som man ska kunna ha en mer avslappnad relation till.

Självklart kan man träffa sin kontaktperson i sällskap med sina personliga assistenter, som kanske behöver underlätta kommunikation och annat i dialogen med kontaktpersonen.

Fråga din kommun om det här med kontaktperson verkar intressant.

...

I veckan hittar du mig på Ett Bra Liv på Stockholmsmässan i Älvsjö.

Fulla dagar

2010-09-24T10:29:00.004+02:00

Det är nästan lite tur att valet verkar vara över nu, för jag har nämligen ändå inte tid att kommentera det som händer just nu. Dagarna är fyllda med sånt som bara måste göras. Nu!

Den största tidsboven just nu är mina LSS-ärenden. Någon vill ha utökning av assistansen, andra är helt nya inför det och vet knappt vad de kan förvänta sig av ett liv med personlig assistans. Tänk vad spännande och ovisst det måste vara. Det är kul att få vara en del i något som betyder så mycket för en människa.

Jag har dels också hoppat in en hel del på vår lön- och ekonomiavdelning. Även där mycket att göra. Och nästa vecka deltar jag med HSA på mässan Ett Bra Liv i Älvsjö.

På kvällstid och helger har sömn, öl med kompisar och Playstationspel fått ge vika för det tillfälliga extrajobb jag utför åt statsvetenskapliga institutionen på Södertörns Högskola. Det innebär att jag har suttit och analyserat Sverigedemokraternas valmanifest för de tre senaste valen. Intressant, om än tidskrävande och ansträngande. Men nu ska det nog snart vara helt klart.

Trevlig helg!

Ett ovisst resultat

2010-09-20T13:50:00.004+02:00

Och så var valet över. Nu väntar hårda förhandlingar i Riksdagen med en högst oviss utgång.

Många är besvikna över resultatet: Inget av blocken fick förmodligen egen majoritet och många förfasas över Sverigedemokraternas intåg i Riksdagen. Låt oss dock komma ihåg att valdeltagandet blev högre än i förra valet och det förväntas stiga ytterligare i takt med att alla förtidsröster räknats klart.

I den här bloggen lämnar jag nu valet 2010. Det har varit väldigt roligt att få fundera ikring handikappolitiken och frågor som rör den personliga assistansen. Detta även om frågorna som rör funktionshindrade lyste med sin frånvaro i valrörelsen.

Men bara för att valet är över betyder det inte att politiken är det. Hjälp mig att hålla mig ärlig och uppdaterad, och ge mig förslag på ämnen att skriva om!

Rösta!

2010-09-19T09:23:00.003+02:00

En sista hälsning så här på valdagen: rösta!

PS. Som av en slump ramlade jag in på bloggen SMAtyp2. Jag läste där att David Lega (KD) inte är den ende riksdagskandidaten med funktionshinder, utan att det finns (minst) två till: Jesper Odelberg (V) och Per Jamesson (M). Mer att välja på alltså, för den som vill se fler rullstolsburna riksdagsledamöter.

Ger du upp din röst?

2010-09-16T13:52:00.006+02:00

I Sverige är röstdeltagandet relativt högt. När jag säger relativt menar jag i jämförelse med andra länder. 82% i Sverige är ju mer än dryga 60% i USA. Men om man tar bort tanken med det där relativa är röstdeltagandet istället närmast att betrakta som katastrofalt lågt.

För det betyder ju att en av fem väljer att stanna hemma på valdagen. Det är över en miljon röstberättigade svenska medborgare som ger upp sin rätt att vara lika mäktiga som alla andra i samhället, om än bara för en dag.

När man betänker vilka som utgör denna skara av röstskolkare finns det anledning att bli än mer bekymrad. För det är inte vilka som helst. Det är de som behöver göra sin röst extra hög som helt enkelt väljer att inte göra det.

I USA anses det låga röstdeltagandet främst bero på att det finns extra många människor som skulle behöva höras just extra mycket, men som väljer att inte göra det. De svaga och underrepresenterade finner ingen mening att rösta och stödja det system som stänger dem ute. På så sätt kan röstdeltagande vara ett mått på hur bra eller dåligt ett land inkluderar hela sin befolkning.

Men saker och ting kan ju ändras om man röstar. Jag tänker speciellt på den stora grupp afroamerikaner som ju faktiskt gick till valurnorna 2008 och valde en politik som bättre gynnar dem.

Kjell Stjernholm skriver på Fulldelaktighet.nu hur valdeltagandet i Sverige är särskilt lågt hos personer med intellektuella funktionshinder. Så få som 20% utnyttjar sin röst på valdagen även fast man skulle ha så mycket att vinna på att bli representerad. I Handikappförbundens kampanj inför valet, Ingen är Perfekt, tar man också upp detta och pekar på det problem som detta utgör för en utvecklad demokrati.

Vikten av att rösta går inte att göra tydligare. Särskilt inte när vi har två tydliga block som till varje pris måste maximera sina antal röster. Om bara 20% av en något sånär klart definierad väljarskara väljer att rösta, som de intellektuellt funktionshindrade, varför ska politikerna satsa något krut på och finna förslag för dem?

Jag läste till exempel en blogg häromdagen där skribenten i fråga förklarade sin intention att röstskolka på söndag. Detta för att protestera mot otillgängligheten i samhället i allmänhet och röstlokalerna i synnerhet. Ingen förlorar mer på detta än röstskolkaren.

Så, rösta på söndag. Är man funktionshindrad och vill räknas, vill man slippa se sverigedemokrater i Riksdagen, är man trött på Alliansen eller klarar man helt enkelt inte av att se Lars Ohly som socialminister så går man och röstar.

Och kom ihåg att man kan rösta via ombud.

Bortglömda funktionshinder?

2010-09-08T09:08:00.010+02:00

När vi säger "funktionshinder" tänker vi väl oftast på ett fysiskt sådant? Åtminstone tror jag att personer utan (någon större) funktionsnedsättning, som jag, lätt tänker så. Bilden av en person i rullstol är allmänt dominerande. Till och med Försäkringskassans vägledning för assistansersättning har en illustration av en rullstolsburen person på försättsbladet. Detta trots att personkrets 1 och 2, i första hand, i 1§ LSS fokuserar på annat än enbart det fysiska.

Vi ska komma ihåg att fysiska och psykiska funktionshinder ofta går hand i hand, som vid en stor skada vid födseln exempelvis. Jag är ingen expert men min uppfattning är att så är fallet. Låt mig dock hävda att psykiska och mentala funktionshinder lätt hamnar lite i skymundan, även fast de är så otroligt vanliga.

Jag tänker att frustrationen över det "representantmannaskap" för funktionshindrade som David Lega (KD) anses ha kan ha sitt ursprung i hans eventuellt bristande representativitet. Lega är rullstolsburen men är psykiskt och mentalt funktionsduglig.

Jag ska i alla fall läsa och luska mer om psykiska funktionshinder. Wilu.se erbjuder ett forum för information och diskussion ikring psykiska funktionshinder hos barn och ungdomar och Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med psykiska funktionsnedsättningar.

Ta gärna en titt på Handisams kampanj (H)järnkoll när ni ändå är i farten för att se hur attityderna gentemot psykisk ohälsa och funktionshinder kan förbättras.

Känner någon igen sig i min beskrivning att vissa funktionshinder hamnat i skymundan, eller är jag helt ute och cyklar? Tveka då inte att kommentera!!!

TILLÄGG 100920: Titta in på www.personligassistent.com för att följa en diskussion ikring just detta inlägg. Ni hittar mig där under användarnamnet HSA-Niklas.

Förändringar i LSS och LASS

2010-09-06T16:36:00.004+02:00

Min kollega Sandra har sammanfattat de förändringar i LSS och LASS som kommer att träda i kraft vid årsskiftet samt i juli 2011. Läs om dem på vår hemsida här.

Val, val, val...

2010-09-02T08:44:00.006+02:00

En läsare uppmärksammade mig på att mina tips om valkompasser i ett tidigare inlägg inte hade särskilt mycket med handikappolitik att göra. Denne anonyme person har givetvis alldeles rätt och jag var möjligtvis lite otydlig.

Såvitt jag vet finns inga valkompasser som särskilt berör handikappolitik, tillgänglighet, assistans etc. Valkompasserna som jag tipsade om är högst allmänna och tar upp det mesta som det här valet kommer att handla om.

Däremot går det att finna skribenter, i bloggar och på andra hemsidor, som har valt att behandla partiernas positioner när det kommer till just de frågor som rör funktionshindrade. Nedan spaltar jag upp några av dem.

1. Adolf Ratzka på FullDelaktighet.nu belyser skillnader mellan partierna i fråga om assistans (länk).

2. Marie Johansson från DHR sammanfattar partiernas syn i handikappolitiken utifrån deras valmanifest (länk).

3. Independent Living har ställt tretton frågor om assistans till samtliga riksdagspartier (länk).

4. IfA har också undersökt saken, men jag kan bannemig inte hitta en länk. Säg gärna till om ni hittar den!

5. Handikappförbunden, HSO, har jämfört sina politiska ståndpunkter med riksdagspartierna inför valet (länk). Detta har jag skrivit om tidigare.

...

Som en något sånär förnuftig människa måste jag dock höja ett varningens finger. Även om samtliga texter är bra (min favorit är den från Independent Living) ska man vara försiktig när man läser dem, då ingen människa är objektiv.

Ingen, inte heller jag (såklart), kan göra anspråk på att vara helt objektiv. Det är emellertid inte helt ovanligt att skribenter trots allt gör detta anspråk. Jag som har jobbat en del med analyser av valmanifest vet att det är väldigt mycket tolkningsarbete som försigår, att det rent av är nödvändigt för att sätta politiska ståndpunkter i sitt sammanhang.

Och sammanhanget stavas fortfarande ofta höger-vänster.

En lång onsdag

2010-08-27T10:53:00.007+02:00

Klockan 06:14 i onsdags gick tåget från Stockholms central mot Borlänge. Jag och Sandra skulle delta och stötta en av våra kunder, eller snarare mamman till kunden, under Försäkringskassans och kommunens hembesök hos henne. Hembesök är en väldigt vanlig del i processen mot att få assistansersättning.

Under mötet ventilerades allting som hade att göra med kundens behov av personlig assistans. När Försäkringskassans handläggare lugnt och metodiskt hade gått igenom samtliga grundläggande behov, tidsåtgången för dess tillfredställande och allt annat av relevans i ärendet, tror vi att chansen är stor att kunden kommer få en riktigt rättvis bedömning. Eftersom vi och mamman var så förberedda på vilka frågor som kunde dyka upp och vad Försäkringskassans handläggare brukar fråga om kändes det riktigt bra. Dessutom var Försäkringskassans handläggare ytterst noggrann och professionell.

Efter mötet begav vi oss mot Borlänges bibliotek där vi hade bjudit in alla som ville att ställa frågor till oss om LSS och rätten till personlig assistans. Man hade här möjlighet att diskutera, dela med sig av sina egna erfarenheter eller att be om råd hur man skulle gå vidare i en ansökningsprocess.

Tyvärr var uppslutningen mycket dålig. Trots Borlänges biblioteks mycket goda informationsarbete inför vårt besök (ett stort tack till er!), samt våra egna ansträngningar att locka besökare nådde vi ingen vidare framgång. Vi måste givetvis fundera på varför så var fallet. Vi är övertygade om att många människor behöver vägledning i sådana här frågor, som ju är ytterst avancerade och komplexa.

Nåväl. Tågresan tillbaka mot Stockholm bjöd på fina vyer över Dalarnas fina landskap och vi var på väg hem. Väl hemma skulle vi delta i IfAs informationsmöte om de kommande förändringarna inom LSS och LASS. En ytterst engagerande Anna Barsk fyllde detta möte med mycket information, reflektioner och eftertanke. Vi kommer inom kort att kunna läsa mer om detta på Sandras blogg och på HSAs hemsida.

Sen tog jag mig hem och somnade fort!

FullDelaktighet.nu bloggar vidare

2010-08-23T09:42:00.003+02:00

Ville bara slå ett slag för den bloggkampanj som FullDelaktighet.nu för nu inför valet. Varje dag kommer ett nytt blogginlägg med aktuella frågeställningar inom handikappdebatten. Kvaliteten och läsvärdet är imponerande högt! Ofta rör man vid problemområden som även jag försöker behandla i min blogg här.

Gå in på Fulldelaktighet.nu och läs själva!

Träffa oss i Borlänge onsdagen den 25 augusti!

2010-08-20T14:28:00.004+02:00

Det kan ibland vara svårt att förstå allt som rör lagstiftningen och bestämmelserna runt den personliga assistansen. LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - kan ge dig som lever med en funktionsnedsättning rätt till personlig assistans.

Den 25 augusti mellan kl 11.30-13.00 kommer jag och Sandra från Hela Sveriges Assistans att finnas på plats på biblioteket i Borlänge för att svara på dina frågor om LSS och personlig assistans.

Om du är intresserad av att höra mer om Hela Sveriges Assistans som assistansbolag är du givetvis också välkommen.

Vi ses!

WWW.HSAAB.SE

Val om en månad!

2010-08-19T08:00:00.005+02:00

Om exakt en månad, den 19e september, är det val! Då har vi allihopa chansen att använda en del av vår demokratiska rättighet som så många här i världen saknar. Det finns få legitima anledningar till att inte gå iväg och rösta i Sverige 2010.

Vi har i det här valet än tydligare regeringsalternativ att välja mellan. Man hör ibland att dessa alternativ har kommit att likna varandra mer och mer, att det är "samma skit" och att det därför inte spelar någon roll vad man röstar på. Ofta används detta som ett argument för att rösta på ett missnöjesparti eller att helt enkelt ligga kvar på soffan på valdagen. Föreställningen om att blocken närmar sig varandra är emellertid felaktig.

Det har inom statsvetenskapen länge bedrivits studier där man har försökt att placera partierna längs en höger-vänster-skala genom att analysera deras valmanifest. Det är ingen exakt metod med exakta resultat, men större ideologiska rörelser anses kunna fångas upp. Inom denna forskning har man funnit att de svenska partiblocken snarare har kommit att bli mer olika varandra sedan innan valet 2006. Det är en trend som verkar hålla i sig inför detta val likväl (kontakta mig så kan jag förse er med exakta data eller hänvisa till där de går att finna).

Därför, mina eventuella läsare, vill jag poängtera att det faktiskt spelar roll vad vi röstar på och att det kan göra skillnad.

Vi kommer då till frågan vad man ska rösta på. Har man inte bestämt sig kanske en av alla de valkompasser som finns därute kan vara till hjälp. Jag personligen kan rekommendera SVTs, som man når via www.valpejl.se. Andra som erbjuder valkompasser är Aftonblandet, SvD och DN, exempelvis. Självfallet ska man inte lita blindt på dem och jag som är intresserad av partiers idéer och ideologier saknar en del sådana djupare frågor att ta ställning till.

Jag vill även rekommendera min kollega Carins blogginlägg om var man kan hitta lättillgänglig och lättläst information om partierna, Riksdagen och regeringens arbete.

Men mitt budskap kvarstår; välj ett parti och gå och rösta! Är vallokalen inte handikappanpassad ska det förhoppningsvis inte få stoppa dig (även om du får bli arg och säga ifrån!). Du har en demokratisk rättighet att rösta.

"Att vara med på riktigt"... Vad hände sen?

2010-08-16T08:45:00.025+02:00

År 2001 presenterades den statliga offentliga utredningen "Att vara med på riktigt - demokratiutveckling i kommuner och landsting". Häri redogjorde man för olika medborgargruppers ställning i den lokala demokratin och deras möjligheter att delta på jämlika villkor. Man konstaterar att man med relativt enkla medel skulle kunna öka påverkansmöjligheterna för utsatta grupper ytterligare. Grundtanken är att en större mångfald stärker demokratin.

I ett tidigare inlägg diskuterade jag funktionshindrades exklusion i svensk representativ demokrati. I "Att vara med på riktigt" ägnas ett helt kapitel åt just detta problem och utredningen föreslår att det senast år 2010 bör ha genomförts nödvändiga åtgärder för att stärka de funktionshindrades möjligheter att delta i svensk politik. Vi kan först och främst se lite på hur utredningen resonerade om hur en eventuell utveckling av demokratin kan gå till och vilka aktörer som kan vara med i arbetet.

De politiska partiernas roll i vitaliseringen av demokratin är ytterst central, menar man i utredningen. Partipolitik är, fortfarande, den i särklass viktigaste komponenten inom svensk politik och de politiska partierna förväntas ta på sig flertalet uppgifter i sin roll att uppbära svensk demokrati. Partierna ska bland annat fånga upp människors åsikter, skapa sammanhang, kanalisera medborgarnas önskningar till politiska beslut och, sist men inte minst, rekrytera så att det hela tiden finns partimedlemmar som kan åta sig förtroendeuppdrag. Partierna avses således vara huvudaktörerna för vitaliseringen av svensk demokrati.

Även om partipolitiken står i fokus finns andra sätt att påverka. Inom den kommunala självstyrelsen finns utrymme för olika, alternativa, typer av insatser för att befrämja exkluderade gruppers medverkan och makt på den politiska arenan. Inrättandet av så kallade medborgarforum och möjligheter till direkta medborgarförslag är två sådana sätt. Kommuner och landsting avses därför kunna bidra ytterligare till den demokratiska utvecklingen.

...

Det bör nämnas att demokratiutveckling aldrig är ett fullbordat arbete, men nu, nästan tio år senare, bör vi ändå kunna bedöma huruvida vi är på rätt väg eller inte. Tyvärr har ingen utvärdering gjorts (såvitt jag kan se), så kanske får vi göra den själva. Så gott det går.

(1. Politiska partier) "Att vara med på riktigt" konstaterar att det vid millenieskiftet faktiskt inte existerade några större skillnader mellan funktionshindrade och den övriga befolkningen vad gäller partimedlemskap. Faktum är att partimedlemskap var marginellt vanligare hos funktionshindrade. Statistik över dagens förhållanden saknas (rätta mig om jag har fel, men jag kan inte se att det framgår genom SCBs senaste undersökning av levnadsförhållanden).

Emellertid, "Att vara med på riktigt" konstaterar att aktivt deltagande i möten och övrig partiverksamhet är klart mindre vanligt hos funktionshindrade; "Personer med funktionshinder tycks med andra ord vara minst lika partipolitiskt intresserade som övriga, men på grund av fysiska och praktiska hinder kan de inte delta fullt ut".

Även utan färska data över dagens situation kan vi nog dra slutsatsen att inte tillräckligt har gjorts för att råda bot på det här problemet - som jag tidigare nämnt sitter det inte en enda funktionshindrad person i varken den svenska Riksdagen eller regeringen. Detta borde tyda på svårigheterna för funktionshindrade att klättra inom partierna och därmed kunna ta plats på partiernas listor till Riksdagen, exempelvis. Utvecklingen kan förvisso se bättre ut inom kommunerna och landstingen, vilket vi får lämna för tillfället.

En vild tanke: kanske har man fokuserat för mycket på att förebygga och ta bort de fysiska och praktiska hinder som stoppar funktionshindrade att delta aktivt. Tillgänglighet och praktiska redskap är nog så viktigt, men kanske har man glömt känslan av utanförskap. Att inte bli hörd eller sedd på mötena, att inte bli tillfrågad om ens åsikt eller uppleva samma gemenskap som partikollegerna. Jag har givetvis inga belägg för detta men tänker att det rimligtvis kan ligga någonting i det som har förbisetts.

(2. Alternativa påverkansforum) "Att vara med på riktigt" glömmer helt de möjligheter som står kommuner och landsting till buds för att utveckla medbestämmandet för funktionshindrade i den lokala demokratin. Där till exempel ungdomar i flertalet kommuner har partipolitiskt obundna så kallade "Påverkansforum för unga" borde vi kunna hitta inspiration för att förbättra den demokratiska kvaliteten för funktionshindrade i liknande forum.

Då det faktiskt redan existerar så kallade "handikappråd" i en del kommuner, där personer med funktionshinder ges möjlighet att partipolitiskt obundet delta i handikappfrågor, är det anmärkningsvärt att utredningen inte ägnar mer plats åt detta. I sitt remissyttrande till utredningen nämner dåvarande Handikappombudsmannen, HO, detta endast i en bisats. Även i den bilaga till utredningen som speciellt rör funktionshindrades delaktighet i politiken spenderar man inte mer än någon sida åt just handikappråden.

Att kunna träffas och diskutera frågor och problem som rör just en själv som funktionshindrad tillsammans med andra i samma situation, utan inblandning från en partipolitisk agenda, kan nog vara en god idé att vidareutveckla. Självfallet tillsammans med andra åtgärder.

Rolig rehabilitering!

2010-08-11T14:18:00.009+02:00

I Göteborg får barn med funktionshinder använda spelkonsolen Nintendo Wii och spelet Wii Fit för att öva upp sina muskler och sin kondition, enligt Funkaportalen.se.

Både barn med medfödda handikapp och barn som har fått sina funktionshinder senare får spela och ha roligt, samtidigt som de får sin träning. Det framgår dock inte i artikeln huruvida vuxna får spela de här spelen eller om det bedrivs andra liknande projekt där vuxna också får delta.

Jag tycker det låter som en alldeles lysande idé att dessa barn får tillfälle att förena nytta med nöje på det här sättet. Vuxna funktionshindrade borde få möjligheten att göra samma sak. För TV-spel kan verkligen vara skitkul också för vuxna, om ni frågar mig (även om min personliga favorit bland spelkonsoler är Playstation 3 framför Nintendo Wii... Nåväl).

Det är inte första gången som spelkonsolen Wii används i det här syftet. Inom äldreomsorgen har vi hört historier om hur äldre damer knockar varandra i virtuell boxning, och älskar det (läs mer här eller se klippet nedan).

Låt vuxna funktionshindrade få göra samma sak! Det finns säkert flera gruppboenden, exempelvis, som skulle kunna ta efter. Och för alla våra kunder och assistenter på HSA kan idén med TV-spel säkert vara något att tänka på.

Tillståndskravet, igen

2010-08-09T15:14:00.005+02:00

Vi kunde inte ha sagt det bättre själva! Ekuriren.se tar upp hur extremt viktigt det är att det kan utövas kontroll och översyn av verksamheter inom personlig assistans. Under rubriken "Kontroll skyddar trygghet", vilket i det här fallet är ett lika udda som sant påstående, tar ekuriren.se upp vad vi som LSS-rådgivare på HSA tidigare har skrivit i ett pressmeddelande den 23/7.

Mikrokosmos

2010-08-05T08:20:00.005+02:00

Feminister har ofta framhävt betydelsen av representation. Tanken är att gruppers intressen bäst tas tillvara om man har representanter för dessa grupper på höga politiska positioner. Man menar således att den lagstiftande församlingen och ett lands regering bör vara ett så kallat mikrokosmos, vars sammansättning ska spegla befolkningen i stort.

Representationstanken är inget konstigt utan snarare allmänt rådande inom de flesta västerländska politiska kulturer, även om den ofta spelar rollen som ett ideal.

För inte alltid blir den verklighet. Varken Sveriges regering eller riksdag har någonsin haft ett statsråd eller en riksdagsledamot med ett funktionshinder i någon märkbar omfattning. Självfallet kan vissa funktionshinder vara mindre synliga, som exempelvis psykiska sådana, vilket kan medföra att påståendet ovan måste modifieras en aning. Emellertid kvarstår det absurda: representationstanken verkar inte längre gälla när det kommer till personer med funktionshinder.

Sveriges regering idag består av tio kvinnor och elva män, två är öppet homosexuella och alla tjugoen kommer från olika delar av landet. Sveriges riksdag består idag av 47 % kvinnor och 53 % män. Representationen längs dessa parametrar är alltså ganska god – åtminstone om man jämför med icke-representationen av funktionshindrade. Enligt Handikappförbunden lever så många som 20 % av Sveriges befolkning med ett funktionshinder men representeras alltså inte i varken Riksdagen eller regeringen.

Den 19e september hoppas David Lega komma in i Riksdagen som den första rullstolsburne riksdagsledamoten någonsin (läs mer här). Han poängterar att han inte bara vill bli invald i egenskap av att vara funktionshindrad och att han har erfarenheter inom en mängd områden. Men representationstanken går inte att vifta bort.

Om man i övrigt är kristdemokrat och bor i Göteborg kanske det kan vara värt att lägga sin röst på Lega. Kanske, jag vet inte (folk verkar faktiskt ha väldigt skilda åsikter om saken, se t.ex. kommentarerna under Föräldrakrafts artikel om Lega här). Annars får man vänta ett tag till (eller själv ställa upp till val!).

Kropp & själ

2010-08-02T12:40:00.004+02:00

För en månad sedan presenterade Socialstyrelsen rapporten ”Alltjämt ojämlikt!”. Däri beskrivs hur funktionshindrades livsvillkor väsentligen skiljer sig gentemot den övriga befolkningen på alla plan i livet. Man har sämre ekonomi, är ofta utan sysselsättning och har sämre fysisk hälsa. Inte är det då konstigt att den psykiska ohälsan är enormt mycket mer utbredd hos gruppen funktionshindrade än hos andra.

För visst är det lätt att tänka sig att kropp och själ hänger ihop. Om kroppen mår bra mår knoppen bra. Det ligger naturligtvis en stor dos sanning i påståendet men det innebär emellertid inte att ett funktionshinder per automatik leder till depressioner, ångesttillstånd och liknande. Det är ofta ett resultat av samhällets bristande engagemang för de funktionshindrade.

Användningen av psykofarmaka, till exempel antidepressiv medicin, är väsentligt högre hos personer med insatser enligt LSS än hos övriga befolkningen. Användningen är så mycket som tre gånger så vanligt hos funktionshindrade och man använder ofta flera olika sorters mediciner samtidigt. Detta gäller även när medicineringen inte direkt kan kopplas till själva funktionshindret, som vid psykiska funktionshinder.

Det är således inte funktionshindret i sig som leder till psykisk ohälsa, det är bristen på samhälleligt stöd. Detta är inget annat än ett svek mot en hel grupp medborgare och kan rimligtvis inte få fortgå i ett långt utvecklat välfärdssamhälle som Sverige.

”…som om inga begränsningar fanns”

2010-07-29T10:24:00.001+02:00

Jag är, som förhoppningsvis inte har framgått alltför mycket, väldigt grön i den här branschen. Jag har extremt mycket att lära och måste vara öppen inför allt nytt som pågår runt omkring mig. Jag måste lära om och tänka nytt, våga ifrågasätta några sanningar som kanske inte framstår som lika sanna längre. Personlig assistans är nog mer komplext än vad man kan tro vid en första anblick. Sakta men säkert har jag börjat lära mig grunderna men inser att jag gör bäst i att vara mycket ödmjuk inför denna stora och viktiga uppgift.

Och häromdagen slog det mig: det kanske inte bara är jag som behöver lära om, lära nytt och tänka annorlunda om hela konceptet med personlig assistans. Kanske behöver våra kunder i HSA, blivande kunder eller andra redan assistansberättigade eller de som (ännu) inte har fått rätten till assistansersättning behöva tänka nytt eller åtminstone påminnas om vad den brukarstyrda personliga assistansen egentligen har för motiv. Detta gäller även såklart anhöriga likväl.

Den personliga assistansen ska erbjuda den assistansberättigade ett gott liv. En stor skillnad mellan Socialtjänstlagen (SoL), som är i bruk vid exempelvis hemtjänst, och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), som alltså är den huvudsakliga lagen som styr personlig assistans, ligger i formuleringen ”skäliga” respektive ”goda levnadsvillkor” (LSS 7 §). Independent Living-rörelsen i Sverige har haft en stor del i den förändring som ägde rum med en början i mitten av 70-talet, där just goda och självständiga levnadsvillkor kom att utgöra kärnan i den personliga assistansen och skillnaden gentemot hemtjänstinsatserna. För personkretsen som är berättigade LSS-insatser gäller alltså att man ska kunna leva som andra, utan funktionshinder, i motsvarande ålder. Den personliga assistansen ska alltså kunna hjälpa femtonåringen att komma iväg på bio en onsdagskväll – precis som alla andra i hans eller hennes ålder, att raggaren ska kunna ta sig till Västerås och titta på/delta i den årliga raggarträffen eller att soldyrkaren får ta tillvara på den korta svenska sommaren utomhus med sina vänner.

Självfallet ska man inte underskatta funktionshindren och jag försöker inte tala om hur man som funktionshindrad ska leva sina liv. Men jag tänker mig att det är lätt att stirra sig blind på sina funktionshinder, eller att man åtminstone tar för givet att livet helt och hållet ska styras efter dem. Tanken slog mig när jag läste Lars Hagströms Handbok för brukarstyrd personlig assistans (2005), framtagen av Intressegruppen för Assistansberättigade (IfA). Låt mig citera några väl valda stycken ur boken som kan påminna oss allihop om vitsen med den personliga assistansen överhuvudtaget.
”Tänk igenom hur du skulle vilja ha ditt liv och hur det kunde vara om du hade tillgång till den personliga assistans du behöver. […] Släpp fram önskemål som om du hade tillgång till all den personliga assistans du behöver för att kunna leva som du vill. Det handlar om önskemål som är en del av din personlighet, men som du kanske tvingas hålla tillbaka p g a att du inte har den assistans du behöver. Försök sedan att tänka dig hur din sociala situation skulle kunna se ut:

• Ställ dig frågor om hur du skulle vilja bo.

• Kanske har du tankar om att få ett arbete som inte tidigare har varit möjligt för dig att pröva bärigheten i?

• Hur vill du ha umgänget med vänner?

• Kan du delta på lika villkor när ni är tillsammans?

• Din roll i familjen, skulle den se annorlunda ut om du fick tillgång till den personliga assistans du behöver?

• Du har helt säkert framtidsplaner som du med rätt personlig assistans skulle kunna ta på större allvar eller försöka förverkliga.

För många som har fått tillgång till personlig assistans har det inneburit en personlig revolution. Möjligheter har öppnats som man inte tidigare trodde fanns. Vi vill därför uppmana dig att du tar dig an denna uppgift om hur du vill leva ditt liv som om inga begränsningar fanns.”

Som om inga begränsningar fanns… Vågat va? Nästan lite läskigt att ens tänka tanken.

Hög tid att göra handikappolitik till allmänpolitik

2010-07-27T16:08:00.001+02:00

Det är dags att alla människor inser det allmängiltiga i att personer både med och utan funktionshinder ges lika livsvillkor och behandlas lika. Vi måste överhuvudtaget se till att de funktionshindrades intressen inte ses som särintressen utan som allmänintressen. Handikappolitiken måste således upphöjas till allmänpolitik.

Handikappförbunden har valt att driva bl.a. den här frågan inför det stundande valet 2010. Man menar att det ligger ett högst symbolisk värde i synen på de handikappade som inte är att underskatta. Personer med en funktionsnedsättning måste betraktas som medborgare lika mycket som personer utan funktionsnedsättning gör det. Ett viktigt steg vore därför att sluta se handikappolitik som socialpolitik och istället flytta över frågor som rör de funktionshindrade från socialdepartementet till de respektive departement som hanterar övriga medborgarrättsfrågor. På så vis kommer vi närmare insikten om att handikappolitiken sträcker sig över alla samhällsfält och att funktionshindrade är lika mycket medborgare som alla andra.

Så mycket som var femte väljare, enligt Handikappförbunden, lever idag med en funktionsnedsättning och det är därför (om inte annat) förbryllande att de politiska partierna ägnar så lite uppmärksamhet åt frågor som rör denna stora väljargrupp. Socialstyrelsen riktar samtidigt skarp kritik mot ett årtionde av misslyckad handikappolitik då man i den nyligen publicerade rapporten ”Alltjämt ojämlikt!” konstaterar att det råder betydande klyftor mellan funktionshindrade och befolkningen i övrigt. Det tycks således som att personer med olika typ av handikapp inte ges samma livschanser som personer utan handikapp och att det svenska samhället fortfarande diskriminerar och skiljer mellan ”vanliga” och funktionshindrade medborgare. En medborgarrättsfråga som denna borde inte få glömmas bort inför valet i september.

För att riktigt sätta fingret på absurditeten i den rådande orättvisan kan vi utföra ett tankeexperiment, lånat från den politiske filosofen John Rawls. Föreställ dig ögonblicken innan du föds. Föreställ dig ögonblicken innan din själva existens har blivit till. Du vet ingenting om vem du ska bli. Du vet inte i vilket land du föds i. Du vet inte vilket kön, vilken etnicitet, vilken social klass eller vilken sexuell läggning du kommer att ha eller tillhöra. Du vet heller inte om du vid födseln eller senare i livet kommer att leva med ett fysiskt eller psykiskt handikapp. Tänk dig nu vilket samhälle du vill födas in i: ett samhälle som erbjuder relativt lika levnadsvillkor för alla människor eller ett där flertalet har det riktigt bra medan andra, missgynnade människor, får försöka leva så gott de kan. Vågar du chansa och välja det förra samhället, eller vore det bättre med ett samhälle som tar tillvara på alla sina medborgare?

Ingen rationell människa, menar Rawls, skulle chansa och välja ett samhälle som tillåter djup orättvisa pga. olika livsförutsättningar om man själv löpte risken att födas som, låt oss säga, funktionshindrad. Detta skulle alltså på ett rent förnuftsmässigt plan kunna motivera ett samhälle där alla ses som medborgare och således behandlas därefter. Vi kan tvista om skatter, bidrag och annat – alla människor torde ändå hålla med om att ett samhälle som inte diskriminerar utifrån funktionsnedsättning är bättre än ett som gör det. Moderat som Socialdemokrat. Det fattas bara att frågorna tas på allvar och ses som det de är – medborgarfrågor.

Niklas Andersson, HSA

TILLSTÅNDSKRAVET FÖR BEDRIVANDE AV VERKSAMHET INOM PERSONLIG ASSISTANS – ETT STEG I RÄTT RIKTNING

2010-07-24T08:23:00.001+02:00

PM från 2010-07-23, publicerad på LSS-bloggen i förra veckan. Finns även att läsa på bloggen Sandras Solo.

TILLSTÅNDSKRAVET FÖR BEDRIVANDE AV VERKSAMHET INOM PERSONLIG ASSISTANS – ETT STEG I RÄTT RIKTNING

Vi har den senaste tiden fått läsa om hur en man har lurat Försäkringskassan på assistansersättning genom att låtsas vara gravt CP-skadad. Mannen hade sedan 2007 lyckats lura till sig hela fem miljoner kronor innan han slutligen upptäcktes och i dagarna dömdes till ett hårt fängelsestraff. Även om fifflandet med assistansersättning förmodligen bara är en bråkdel av sjukförsäkringsbedrägerierna är inte den här bluffmakaren ett isolerat fall. Och mörkertalet kan vara stort.

Att spela funktionshindrad smäller högt. Det anses både fräckare och mer spektakulärt att genomföra en sådan omfattande bluff. Det sticker i ögonen och riskerar att misstänkliggöra en stor grupp utsatta människor. Därför är det av yttersta vikt att vi omedelbart kan minska dessa bedrägerier – både för de assistansberättigades och de seriösa assistansanordnarnas skull. För detta är Riksdagens beslut om tillståndskrav för bedrivandet av verksamhet inom personlig assistans ett viktigt steg i rätt riktning.

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, har som syfte att tillgodose funktionshindrade goda livsvillkor och att ge den enskilde stor frihet att välja hur denna service ska se ut. Man ska självständigt kunna ansöka om assistansersättning för behov som inte tillgodoses utan hjälp av en personlig assistent, och man ska fritt kunna välja den assistansanordnare som bäst passar ens unika livsstil. Förtroendet för de assistansberättigade och de seriösa assistansanordnarna får aldrig riskeras att urholkas. Tillståndskravet för bedrivandet av verksamhet inom personlig assistans är därför ytterst välkommet, även om mycket arbete återstår.

Sandra Gabrielsson och Niklas Andersson, LSS-rådgivare på Hela Sveriges Assistans AB.